Kategoriarkiv: Artiklar

Julserie: Mamman

Författaren Melker Garay utkom ifjol med Råttan och andra onda berättelser. En samling småkusliga tankeväckande kortnoveller med gemensam frågeställning: Vad är ondska? Jag återpublicerar fem av novellerna under helgerna. Tidigare delar i serien länkas här under. Här kommer den tredje berättelsen …
Skärmavbild 2013-12-17 kl. 16.01.07

Mamman

Den lilla flickan Johanna frågade: Älskar du mig,
mamma? Ja, svarade mamman med ett leende och
sa sedan: Idag ska du och jag vara tillsammans hela
dagen och bara ha det mysigt. Johanna blev glad, och
hon berättade att hon igår hade sett en stjärna lysa så
starkt på himlen. Varför gjorde den det? frågade hon
sin mamma. Svaret hon fick var att stjärnan lyste för
att den var så glad över att Johanna hade lärt sig hela
alfabetet alldeles själv. Johanna, som nyss fyllt fem
år, log och sa sedan till sin mamma att hon älskade
henne.

Hela dagen skrattade de och kramades många
gånger. Johanna var så lycklig, för så mycket hade
hennes mamma aldrig skrattat och kramat henne
förut. Kanske berodde det på att det var julafton.

Då de ätit middag och talat om hur fin julen var,
ringde det på dörren. Mamman öppnade och en man
kom in och gav henne ett litet paket. Johanna trodde
att det var jultomten. Men tomten var det inte. Sedan
gick mannen. Och mamman låste in sig på toaletten.

Efter en stund knackade Johanna på dörren och
ropade att hon ville att mamma skulle komma ut.
Men mamman, som nu låg på golvet med en kanyl i
handen, hörde inget.

Det var först senare som hon kom ut, och hon hittade
Johanna hopkrupen i ett hörn av lägenheten.
Mamman glodde på henne, men sa inget.

Så lyfte Johanna på huvudet. Hon såg på sin
mamma och sa att hon älskade henne. Ja, hon älskade
henne, för hon hade ju bara en mamma. När hon sagt
det började tårarna rinna nerför hennes små kinder.
Då satte sig mamman på huk framför Johanna och
tittade på henne med sina små pupiller. Och Johanna
såg att mamma ville säga något. Det gjorde hon
också. Hon sa: Sluta gråt, ungjävel!

Melker Garay är född i Chile år 1966 och kom till Sverige 1970. Han har en akademisk bakgrund och har bedrivit omfattande universitetsstudier inom humaniora och samhällsvetenskap.
Hans böcker kretsar kring existentiella och filosofiska frågor. Författarens debutroman ”Kyrkvaktmästarens hemliga
 anteckningar” har blivit översatta till andra språk och ett par av hans andra böcker har blivit inlästa av Torsten Wahlund. 
Melker Garay blev år 2009 invald i Sveriges Författarförbund och 2012 i Svenska PEN. Mer info: www.garay.se

Tidigare delar i julserien: Glasskärvan, Fågeln

Julserie: Glasskärvan

Författaren Melker Garay utkom ifjol med Råttan och andra onda berättelser. En samling kortnoveller med gemensam frågeställning: Vad är ondska? Jag återpublicerar fem av dessa tankeväckande och småkusliga berättelser under helgerna. Här kommer den första …

Skärmavbild 2013-12-17 kl. 11.27.22

Glasskärvan

Inget av träden i skogen lyssnade på den lilla busken.
Och om dagarna brukade de skymma solen så att de
kunde kasta sina hånfulla skuggor över honom. Sedan,
när skymningen kom, viskade de elakheter om
honom. Ja, så hade det alltid varit och så skulle det
alltid vara. Och han hatade dem.

En dag såg han ett par människor komma gående
i skogen. När de var en bit ifrån honom stannade de
upp och satte sig ner på marken. Ur en korg plockade
de fram mat och snart åt de. Den lilla busken tittade
nyfiket på dem och han förstod att de var lyckliga
och att de älskade varandra.

Nästa dag lyste solen över skogen. Och trots att
de höga träden ansträngde sig för att hindra solens
strålar att nå den lilla busken, lyckades några av
dem hitta ner till honom. När han sträckte på sig så
att hela han kunde känna värmen från solstrålarna
lade han märke till något. I mossan, på den plats där
människorna hade suttit, såg han en glasskärva som
glimmade i solskenet. Han såg på den länge och när
sedan kvällen kom tänkte han att skärvan på något
vis hade förändrat hans sätt att se på världen.

Några dagar senare sken solen starkt och glasskärvan
glimmade som aldrig förr. Och det såg den
lilla busken, vilket fick honom att le… elakt.

Så hände det som han hade hoppats på. Det började
ryka om några löv som låg alldeles intill glasskärvan.
Och det dröjde inte länge förrän de brann.
Elden spred sig sedan snabbt, och den lilla busken
visste att lågorna snart skulle nå honom. Ja, han skulle
komma att dö. Men inte ensam. Hans plågoandar
skulle även de dö, och vetskapen om det gjorde honom
glad.

De stora träden runt omkring honom hade nu börjat
brinna och han hörde hur de skrek av fasa. Men
själv skrattade han. Han skrattade av lycka, för det
var som om elden brände bort all den sorg som han
bar inom sig. Och när han sedan var halvt uppslukad
av lågorna kunde man fortfarande höra honom
skratta.

***

Melker Garay är född i Chile år 1966 och kom till Sverige 1970. Han har en akademisk bakgrund och har bedrivit omfattande universitetsstudier inom humaniora och samhällsvetenskap.
Hans böcker kretsar kring existentiella och filosofiska frågor. Författarens debutroman ”Kyrkvaktmästarens hemliga
 anteckningar” har blivit översatta till andra språk och ett par av hans andra böcker har blivit inlästa av Torsten Wahlund. 
Melker Garay blev år 2009 invald i Sveriges Författarförbund och 2012 i Svenska PEN. Mer info: www.garay.se

TV-raseriets årstid

Karl Bertil Jonsson pappa håller på att kvävas av julilska efter att sonen erkänt att han stulit julklappar från bättre bemedlade och delat ut dem till ”dessa olyckliga för vilka Frälsningsarméns grytor hållas kokande.” Liksom hos de flesta andra i Tage Danielssons fantastiska julsaga är det hög igenkänning i denna scen. För om något går snett under julen så vet vi ju alla att vreden så här års dväljs under den tunnaste och mest bräckliga kristyr.
Fortsätt läsa TV-raseriets årstid

Rasism kan aldrig vara demokratisk

I tisdags hade Svt:s nya dokusåpa Diktatorn premiär. Åtta ungdomar med olika bakgrunder stängs in i en ”diktatur” där deras rättigheter och friheter undan för undan inskränks. Ett spännande upplägg med till synes de folkbildande demokratiska ambitioner som public service-bolagens sändningstillstånd andas. Men tyvärr verkar UR, som producerar serien, blandat ihop korten i sin iver att skapa debatt. I veckan rapporterade Expressen att en av deltagarna har rasistiska åsikter.

Fortsätt läsa Rasism kan aldrig vara demokratisk

Terrorn möjliggörs av medelklassen

I måndags inleddes Mos Maiorum, ett EU-samarbete med syfte att hitta och avvisa så många papperslösa som möjligt under två veckor. Redan efter ett dygn surrade nätet av rykten om spektakulära polistillslag i Sverige. Inte så märkligt med tanke på skräcken denna klappjakt piskar upp hos redan utsatta människor. Ett mer intressant fenomen är reaktionen hos de många inom medelklassen vilka desperat griper minsta lilla halmstrå i mediedebatten som kan måla sakernas tillstånd i en något ljusare nyans. Fortsätt läsa Terrorn möjliggörs av medelklassen

Hatets apostlar

Från islamisternas fascistiska bödlar i Syrien till den blågula tomten Siewert Öholm som i somras hävdade att samkönade äktenskap kan leda till ökad nazism. Av mediernas alla svarta rubriker om religiös fundamentalism är det lätt att få intrycket att vi nu i rask takt marscherar baklänges mot medeltiden. Men det finns också breda religiösa motrörelser för ökad tolerans och det är vi medborgare och mediekonsumenter som avgör vilken vågskål som kommer väga tyngst.

Fortsätt läsa Hatets apostlar

Låt överenskommelsen om välfärdsvinster bli en början

Karin 2

Timbros ansvarige för välfärdsfrågor har rätt. Fast klasskriget har pågått länge.

Dagens rödgröna politiska överenskommelse om att ”vinstjakten” i välfärden måste stoppas är förstås välkommen. Samtidigt måste vänstern och arbetarrörelsen ta tillfället i akt och trycka på för att vrida politiken åt rätt håll. Låt detta bara vara början. Allt ska vi ta tillbaka!

Fortsätt läsa Låt överenskommelsen om välfärdsvinster bli en början

Krav viktigare än högtidstal

När mediefolk debatterar sin egen verksamhet är det ofta i högstämda ordalag om hur viktig den är för demokratin. Desto mer sällsynta är konkreta förslag. Visst är medierna en industri viktigare än de flesta men en av de grundläggande förutsättningarna är densamma: Det behövs stålar och en politik som fördelar dem.

Fortsätt läsa Krav viktigare än högtidstal