Kategoriarkiv: Artiklar

Jag tvivlar på idrotten

1931 gav Ivar Lo-Johansson ut stridsskriften Jag tvivlar på idrotten. I den var Ivar Lo framförallt kritisk mot åskådarsporten vilken han ansåg fördummade folk. I Malmö har det under de senaste åren rått himmelsblå fotbollsyra. Det har blivit ett inslag i stadsbilden. Uteserveringarna på Möllevången är nästan helt klätt i ljusblått och vitt inför varje hemmamatch för MFF. Men det ger oss en anledning att också i 2000-talet titta närmare på vilka värderingar som bubblar under sportbilagornas feta rubriker och snärtiga referat.
Fortsätt läsa Jag tvivlar på idrotten

Utlokalisera kungasåpan


Det vita ”slottet” på Möllevångstorget

Den nuvarande uppsättningen Bernadotte måste vara den tråkigaste kungafamilj västerlandet skådat. Rekorderlig är bara förnamnet. Så varför inte sälja ut och förnya? Jag menar idag krävs ju blytunga argument för varenda statlig institution för att undgå privatisering. I ett sådant läge borde väl kungahuset gå fetbort?

Fortsätt läsa Utlokalisera kungasåpan

Blåblod, tomtar och andra familjevänner

Vi är den enda infödda svenska familjen bland de barnrika hyreshusen på vår gård. En och annan politiskt korrekt svenne i den  bleknosiga radhusidyllen tror säkert att detta förpliktigar på något sätt. Så fel. För säg exempelvis att grannungarna punkterar min cykel. Eller säg förresten min grabbs cykel så har vi ett alldeles autentiskt exempel. Inte lägger jag då min panna i djupa förstående veck och yttrar några väna fraser om att man måste ju förstå att de (läs: inte som vi) nog inte har det så lätt. Kanske de flytt från något krig. Kanske de sörjer sitt förlorade hemland. Kanske de svenska myndigheterna jävlas med dem
Fortsätt läsa Blåblod, tomtar och andra familjevänner

Blåblod, tomtar och andra familjevänner

Vi är den enda infödda svenska familjen bland de barnrika hyreshusen på vår gård. En och annan politiskt korrekt svenne i den  bleknosiga radhusidyllen tror säkert att detta förpliktigar på något sätt. Så fel. För säg exempelvis att grannungarna punkterar min cykel. Eller säg förresten min grabbs cykel så har vi ett alldeles autentiskt exempel från förra veckan. Inte lägger jag då min panna i djupa förstående veck och yttrar några väna fraser om att man måste ju förstå att de (läs: inte som vi) nog inte har det så lätt, kanske de flytt från något krig, kanske de svenska myndigheterna jävlas med dem… Nej, får jag tag i snorungen så går jag förstås hem till hans eller hennes föräldrar och berättar vad som hänt.
Fortsätt läsa Blåblod, tomtar och andra familjevänner