Arkiv

Journalistiken begränsas av hot

Skärmavbild 2013-05-10 kl. 11.43.42

Debatten om vad man törs och inte törs säga i offentligheten hade knappt ebbat ut i veckan när en besläktad blossade upp på nytt – Diskussionen om hot mot de som uttrycker sig i offentligheten. Igår publicerades en undersökning vad gäller olika former av kränkningar mot journalister och docenten som genomfört den är själv mycket förvånad över både de höga siffrorna och könsfördelningen.

Hot mot opinionsbildare och mediearbetare har varit en återkommande diskussion sedan slutet av förra året. Mest uppmärksammat blev ämnet kanske när kända kvinnor som Aftonbladets Åsa Linderborg, Svt:s Karin Hübinette och författaren Maria Sveland gick ut i Uppdrag granskning och berättade om vad de utsatts för via anonyma telefonsamtal, mail och artikelkommentarer.

En undersökning från enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet har genomförts under våren. 1 372 av totalt 1 695 tillfrågade journalister deltog vilket ger en svarsfrekvens på 81 procent. Av dom har lite drygt en tredjedel, 34 procent, blivit hotade under de senaste tolv månaderna. De mest utsatta redaktionerna är kvällstidningarnas och minst fackpressens för vilka 71 respektive 19 procent av journalisterna uppger att de hotats. Den mest utsatta rollen är kolumnistens/krönikörens varav 67 procent hotats och den lägsta frekvensen har redigerarna med sina ”bara” 17 procent.

De vanligaste hoten handlar om våld mot den egna personen (41 procent) och därefter kommer hot om skadegörelse (19 procent) samt sexuellt våld (tio procent). Nio procent har fått ta emot hot om våld mot någon annan (till exempel familjemedlem) och tre procent uppger att hoten gällt sexuellt våld mot annan.

Monica Löfgren Nilsson, docent på JMG och som ansvarade för undersökningen, blev själv överraskad över omfattningen. I veckans nummer av tidningen Journalisten kallar hon resultatet för ”väldigt oväntat och obehagligt”. Mot bakgrund av den debatt som varit tycker hon också att det är anmärkningsvärt att det visat sig vara något fler män än kvinnor som hotas. Men hon tillägger också att det finns andra undersökningar som tyder på att kränkningar mot kvinnor generellt sätt är grövre än mot männen.

Konsekvenserna för både privat- och yrkesliv är tydliga. Åtta procent av de drabbade har funderat på att byta bransch och en sjättedel har vidtagit försiktighetsåtgärder som att stänga sitt Facebook-konto, bytt till hemligt telefonnummer hemma och så vidare. Var fjärde utsatt har avstått från att bevaka vissa ämnen och ännu fler från att bevaka vissa personer eller grupper. Sammantaget pekar förstås alla dessa siffror på ett allvarligt samhällsproblem där våra fria medier inskränks genom enskildas och olika gruppers odemokratiska beteenden och metoder.

Publicerad i Skånska Dagbladet

Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Comments Closed

Kommentarer är stängda.