Strindberg (Carl Eldh). Naken men namngiven.

Samtidigt som debatten om spektakulär konstaktivism rasat har ett mer stillsamt konstuppror formerat sig på nätet. 

Endast en av tio statyer i Sverige föreställer en kvinna med namn och kläder på. Statyupproret.se, initierad av tidningen Amelia, vill nu ändra på den saken. På sajten kan läsarna nominera kandidater och rösta på svenskor som de anser förtjänar att bli förevigade i granit, marmor eller annat beständigt material. Birger Schlaug kampanjar exempelvis för att Elin Wägner – kvinnosakskämpen, freds- och miljöaktivisten mm – blir staty. ”En röst för för miljö, fred, jämlikhet och rättvisa”, skriver han på sin blogg.

Bloggen Guldkorn och ädla stenar tycker några av motiveringarna som kampanjsajten själva skrivit är rätt fåniga. Jo, att kalla drottning Kristina för ”en slags kunglig Pippi Långstrump, fast i vuxenversion och långt ifrån lika snäll”, bara för att hon vägrade gifta sig och gärna klädde sig i manskläder är lite långsökt. Hellre än kungligheter ser den kritiska bloggen att kvinnor äras för sina insatser och föreslår att exempelvis Sveriges första kvinnliga taxichaufför, Maud Hansson-Fagerberg, får en staty.

På senaste tiden har det ju förts en hetsig debatt om konstaktivism där bland annat Konstfack hamnat i blåsväder när en av deras elever blev tvångsomhändertagen då hon som en del av sitt examensarbete spelade psykiskt sjuk. Statyupproret har försiktigt hakat på trenden med ”konstkupper” och uppmanar läsaren att gå med i deras ”gerillaarmé och klä din stads statyer i pärlhalsband.”

De många manliga statyerna antar jag då.