Jag har alltid varit lite efter. Vad gäller tekniken alltså. När mina kompisar lattjade med dataspel på sina Commodore 64 höll jag mig till bordsspel som Risk och Drakar & Demoner. Och långt efter att CD-spelarna fanns i varje svenskt hem så envisades jag med LP.

Men som min pappa brukar säga: Struntar man i modets nycker blir ens gamla kläder med tiden hippa igen.

I dagarna har Europaparlamentets kulturutskott släppt rapporten Mediekoncentrationen i EU. Den handlar bland annat om internet och föreslår en reglering av bloggarna inom unionen. Någon form av registrering samt avgiftsbeläggning av ”användargenererat” material. Därtill talas om att lagstifta om en ”uppförandekod” och att bloggarna ska tvingas ge replikrätt till de som kritiseras i texterna.

Men med registrering och avgifter blir det omöjligt för bloggare att i praktiken vara anonyma vilket ju avsevärt minskar friheten på det fria nätet. Att lagstifta om replikrätt är dessutom nästan komiskt eftersom bloggosfären i stor utsträckning just handlar om att kommentera varandras texter, genom länkning eller direkt på samma blogg.

I våras startade jag, som förmodligen sista murveln i den kända världen, en egen sajt. Den som du i denna stund läser. Just kommentarsfunktionen spolade jag. En gammal gästbok fick duga. Men nu har jag insett att just avsaknaden av läsarkommentarer samt en RSS-feed som möjliggör automatisk återlänkning åter igen gör mig hopplöst omodern. Stefanbergmark.se är väl snarare en hemsida av nittiotalstyp än en riktig blogg.

Men å andra sidan. När bloggarna kommer att regleras och beskattas av staten så kanske en hederlig gammaldags hemsida, måhända kompletterat med ett utgivarbevis, blir högsta mode. Så. Jag bidar min tid.