Yrket sportjournalist handlar inte längre om att enbart referera en match från mediabåset. Sportjournalistik innefattar mer än så och framför allt i dagens digitala samhälle. Fortsätt läsa Sportjournalism: Grundas på intresse och erfarenhet
Alla inlägg av Stefan Bergmark
Opulens ger ut Agamben på svenska
Opulens förlag är stolta över att kunna presentera filosofen Giorgio Agambens debutverk Människan utan innehåll i svensk översättning. Fortsätt läsa Opulens ger ut Agamben på svenska
Vägen till jämställdhet inom sport och idrott
Enligt det svenska Riksidrottsförbundet är alla välkomna att delta i en idrott. Detta gäller oavsett bakgrund, kön och ekonomiska förhållanden. Det här är en fin tanke, men det är inte så det ser ut i verkligheten. Herr- och pojkidrotten prioriteras fortfarande. De får mer resurser, mer pengar och överlag läggs ett större fokus på dem.
Det här har flera kända idrottskvinnor nu fått nog av. Röster har lyfts och diskussionen, som först uppstod inom fotboll, har spridit sig mellan sporterna. Svenska Fotbollsförbundet har anmälts till diskrimineringsombudsmannen och Riksidrottsförbundet har satt ett nytt jämställdhetsmål som ska uppnås inom fem år.
Kräver lika lön för lika arbete
Damfotbollen har vuxit något enormt under 2000-talets första tjugo år. Intresset har vuxit både bland deltagare och tittare, men ändå möts spelarna och föreningarna av motstånd. En stor diskussion har hållits kring lönerna och startskottet för det hela gick året 2017. Det danska damlandslaget vägrade då att spela en match mot Nederländerna för att deras förbund gav dem för dålig ersättning. I mars i år stämde det amerikanska landslaget, tillika de nuvarande världsmästarna, sitt fotbollsförbund för könsdiskriminering. Trots att damerna är flerfaldiga världsmästare får herrlandslaget fortfarande bättre förmåner och löner. Det bästa herrlandslaget någonsin har presterat är ett delat VM-brons med forna Jugoslavien 1930.
Det svenska damlandslaget förhandlade fram sitt nuvarande avtal under 2017, men efter att de i år tog VM-brons lyftes frågan om orättvisorna mellan landslagen igen. En anmälan gjordes till DO och Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) svarade att ersättningarna som betalas ut till herr- och damlandslaget är lika. Landslagsmittfältaren Caroline Seger, som har drivit frågan tillsammans med bland andra landslagsförsvararen Nilla Fischer, är nöjda med det. Det ska vara lika för alla, sa Seger till media efter SvFFs yttrande. Damlandslaget spelar precis som herrarna just nu i EM-kval. Enligt fotboll odds Betfair är det Nederländerna som är förhandsfavoriter att vinna dam-EM 2021 (3.5). På herrsidan är det Frankrike (4.5) som tros bli europamästare nästa år.
Mer jämställdhet i idrottsföreningarna
Arbetet för att alla idrottsföreningar ska bli jämställda sker däremot inte enbart på förbundsnivå. Det sker under träningarna mellan ledare och deltagare och i styrelserummet. Det finns utbildningsmaterial att hämta så att alla ledare och ledamöter har en grund att arbeta ifrån. En granskning av föreningens stadgar kan visa om nya punkter bör läggas till eller om det redan finns jämställdhetsstadgar, men som inte efterlevs. Stereotypiska uttryck och perspektiv måste också försvinna. Uttryck som lätt förekommer inom vissa idrotter, som t.ex. ”ni spelar som tjejer”, är kanske inte menade som nedvärderande men blir det indirekt och motverkar därför arbetet.
Det råder nu stor press på alla föreningar för att idrottsrörelsens jämställdhetsmål ska uppnås till 2025. Målet är att det ska ges lika möjligheter och villkor för att både utöva och leda idrott. Nästan hälften av alla idrottsförbund i Sverige har styrelser som består av mer än 60 procent män. Endast ett förbund har en kvinnodominerad styrelse och det är ridsporten.
Det är mycket som ska till för att idrotten ska bli mer jämställd och rättvis. Inställningen måste ändras och prioriteringarna måste fördelas lika. Jämställdheten måste samtidigt sluta att ses som kvinnofråga, utan ses som fråga som faktiskt gäller alla.
Mattias Flyckt har avlidit
MINNESORD. Mattias Flyckt, som bland annat varit webbtekniker på Opulens och ansvarig utgivare för antirastiska tidskriften Expo, gick vid 47 års ålder hastigt bort i onsdags . förra veckan. Stefan Bergmark och Melker Garay minns sin vän. Fortsätt läsa Mattias Flyckt har avlidit
Spara smart åt barnen!
I SAMARBETE MED CONSECTOR. Att vara förälder är en av de största och viktigaste uppgifterna man kan ta sig an i livet. Lika delar svår som rolig och givande. Förutom att ge dem det grundläggande som kärlek, trygghet och en god uppfostran med allt vad det innebär det också att det är viktigt att så gott man kan försöka rusta dem för framtiden även rent ekonomiskt. Fortsätt läsa Spara smart åt barnen!
Twittereliten vs Opulens
Mitt magasin Opulens publicerade i måndags en krönika som väckte stark kritik bland namnkunniga redaktörer och skribenter. Var det en bra publicering? Nej, säger jag som ansvarig utgivare lite efterklokt men vill också reda ut missförstånden i debatten samt understryka hur olika texten bemöttes av tidningens läsare och delar av Twittereliten. Fortsätt läsa Twittereliten vs Opulens
Opulens har skapat svensk tidskriftshistoria
Jag är chefredaktör för Kultur- och samhällsmagasinet Opulens. Nättidningen har nu existerat i knappt två och ett halvt år. Det må vara skryt men är ändå ingen överdrift – Opulens har under denna korta tid skapat svensk tidskriftshistoria. Fortsätt läsa Opulens har skapat svensk tidskriftshistoria
Förvirringen om spelreklam kvarstår
Spelreklam har under en längre tid varit omtalat och diskuterats i både öppna och stängda forum i Sverige. Anledningen till detta är inte bara att en helt ny lag infördes från början av året och lagförslaget har varit uppe under i alla fall ett par år. Fortsätt läsa Förvirringen om spelreklam kvarstår
Oförändrat medieintresse men minskad betydelse för journalistiken
Vid millenieskiftet läste tre fjärdedelar av landets invånare dagligen en morgontidning. Idag är det färre än hälften. Det finns anledning att oroas men mer för journalistikens utveckling än själva formen den paketeras i.
Morgontidningen har inte samma betydelse i våra liv som tidigare. Mycket av den information som vi förr letade i tidningen hittar vi ju idag på annat håll. Vill vi veta utbudet av lediga bostäder, vilken mat som serveras på äldreboendet eller nöjesutbudet i vilken stad som helst så finns det bättre källor än morgontidningen, på papper eller ej. Ett annat exempel är insändarsidorna vilka idag inte alls har samma betydelse för den ideella opinionsbildningen.
Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning, Nordicom, vid Göteborgs Universitet har funnits sedan sjuttiotalet och släpper årligen sin Mediebarometer. 1999 läste 82 procent av befolkningen en dagstidning varje dag och 75 procent en morgontidning. 2017 är siffrorna 56 respektive 44 procent. Detta kan jämföras med den dagliga användningen av exempelvis TV, sociala medier och radio vilka ligger på 81, 65 samt 62 procent.
Till skillnad från TV och radio ökar de sociala medierna och inte helt förvånande är det de yngre som i störst utsträckning börjat använda de senare. Den totala användningstiden av medier har över tid inte förändrats nämnvärt under de arton åren. 1999 konsumerade den genomsnittlige invånaren medier sex timmar om dagen och ifjol låg den siffran på fem timmar och 59 minuter. Medieintresset är med andra ord oförändrat men givetvis har det betydelse för journalistiken om tiden ägnas åt Instagram och Spotify eller Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
I grunden handlar det om att dagstidningen inte spelar riktigt samma roll som förr men att kvalitetsjournalistik fortfarande kostar pengar. Att unga idag följer med i nyhetsflödet via Facebook istället för att prenumerera på en morgontidning betyder förstås minskade intäkter till journalistikens producenter. Inte minst på annonssidan.
Efter diskussionerna om fake news, som följde i spåren av att Donald Trump lyckades vinna presidentvalet i USA, så har Facebook ändrat sina algoritmer. Detta så att nyheter i allmänhet fått minskad synlighet i flödet. Detta för att få användarna att vilja vara kvar på plattformen. Många traditionella medier har dock gjort sig beroende av Facebook för att få räckvidd och trafik.
Som så ofta kokar det alltså ner till pengar. Journalistikens producenter förser de sociala medierna med innehåll. Rimligt är då att de senares vinster på något sätt och i viss utsträckning också går till att finansiera journalistiken.
Varning för maskerad reklam!
Annonsintäkterna för tryckta medier rasar. Samtidigt ökar annonseringen på nätet men den tillväxten kommer inte tidningarnas sajter tillgodo. Nu gäller det för seriösa medier att hålla emot och inte lockas till gråzonskommers med textreklam. Fortsätt läsa Varning för maskerad reklam!