En månad efter premiären hotade SVT att polisanmäla Magasinet Konkret och i slutet av det andra året anklagades tidningen av Bonnierpressen och Göteborgs-Posten för att undergräva yttrandefriheten. Jag gör ett kronologiskt svep över de två första årens publiceringar i mitt magasin.
Den 19 april 2023 sjösatte vi magasinet. Vår VD och senior publisher Behrang Kianzad satte tonen: “Konkret vill bryta mot denna trend genom att anamma en anglosaxisk presstradition, där en spade kallas för en spade, en charlatan för en charlatan.” Jag gav en bakgrund till hur vi hamnat här, till den kanske smått galna idén att starta en tidning i en tid när de läggs ned i parti och minut, och om vilka vi bakom magasinet är.
Bulletin, Kvartal, Parabol – många av de senaste årens nya tidningar har sagts vara ”en svensk New Yorker.” Vem som mest förtjänar det epitetet låter jag vara osagt men tack vare våra bildskapare som Tilda Bergsten, Edvin Gransoch Clemens Altgård har Konkret unika, inte sällan med satirisk ton, illustrationer vi tycker är värdiga ett kvalitetsmagasin.
Våren 2023
På pappret lät det självskrivet – att ”Konkret som sanna pionjärer recenserar de stora kultursidorna.” I april sjösatte vi också vår stående spalt Kulturkanonen, med Fredrik Virtanen vid pennan. Under den vinjetten har han framför allt nagelfarit Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets, Göteborgs-Postens, Sydsvenskans, Aftonbladets och Expressens kultursidor. En del hiss, desto mer diss men alltid med en glimt i ögat.
”Är det någon som tror att de första svenska översättningarna av Homeros eller Austen hade hållit idag”, undrade Åsa Arping. Hon menade att det alltid gjorts förändringar i skönlitterära klassiker och att de som ylar om identitetspolitik, cancelkultur och censur för exempelvis några utbytta ord i Roald Dahls barnböcker är historielösa.
Att vår rättframma publicistik där vi, inte sällan med ett satiriskt grepp, pekar ut och namnger missförhållanden och maktmissbrukare, skulle orsaka en del rabalder var inte oväntat. En månad efter premiären hotades Konkret av SVT med en polisanmälan. Anledningen var en bild av deras inrikespolitiska kommentator Mats Knutson med clownansikte. Men bilden var uppenbart en satir där Knutson fick personifiera mainstreammedierna som det ligger i vår publicistik att kritisera.
Ett par veckor senare stormade det på nytt. Mest på Twitter så det kanske får räknas som storm i ett vattenglas. Carl–Michael Edenborg hade i en krönika skrivit att Joel Halldorf, Martin Hägglund och Karl Ove Knausgård förenas i sin andlighet, självupptagenhet och gemensamma brist på humor. Något den förstnämnde och hans följare inte uppskattade.
Vår nyhetsredaktör Jonas Gruvö var först i Sverige med att berätta om att grekiska myndigheter dumpat flyktingar i en gummibåt på öppet hav.
Sommaren 2023
Kritik av Tidöregeringen har varit ett återkommande inslag i våra spalter under året. Anna Lundberg skrev om justitieminister Gunnar Strömmers förslag att det ska bli enklare för hyresvärdar att vräka familjer med barn som begått brott.
Vi har heller inte tvekat att kritisera när vänstern och arbetarrörelsen vikt ner sig för högerpopulismen. Som LO-ekonomen Torbjörn Hållös brungrumliga tankar vilka fick Behrang Kianzad att undra om fackföreningen verkligen stod bakom idéer som ”folkutbytesteorin, att invandring och kriminalitet hör ihop, att välfärden skall vara till för de som fanns här redan etc.”
Vidare tyckte Ulf Bjereld att Socialdemokraternas partiledare Magdalena Anderssons nationaldagstal var rent snömos. Han såg det också som en flirt med de nationalistiska åsiktsströmningar som fått fäste i svensk debatt.
Men givetvis har vi oftare haft den antidemokratiska vågens motor, det högerextrema stödpartiet till regeringen, i kikarsiktet. Flera av våra mest spridda och lästa artiklar har också handlat om Sverigedemokraterna, som Jonas Otterbecks satiriska uppmaning till oss alla att följa Sheikh Jomshofs råd. För ingen verkar ju kunna tolka islams läror bättre än Jomshof.
Och om den organiserade, islamofobiska rasism som är SD:s affärsidé, infogad i den större mallen för effektiv makterövring, skrev exempelvis EvaMärta Granqvist i slutet av sommaren.
Men Konkret är som bekant i första hand ett mediekritiskt magasin, där såväl de traditionella som sociala medierna oftare än något annat är föremålen för våra artiklar. Allt fler börjar ifrågasätta det som pågår på sociala medier skrev Lisa Bjurwald i slutet av sommaren, apropå sjuka kroppsideal som sprids av influerare och sponsras av en cynisk modeindustri.
Hösten 2023
Angiverilagen var den tidiga höstens mest omdebatterade ämne och vi inledde en artikelserie där vi låter såväl experter, som människorättsjuristenMadelaine Seidlitz, och flyktingar, som papperslösa Taimor ShahHashemi, skriva.
Den 7 oktober 2023 blev ett mörkt datum i historien. Den fascistiska terrorgruppen Hamas dåd skulle också få det mest brutala svar från Israels högerextrema regering. Tragedin som ännu inte fått något slut har vi kommenterat och kommer fortsättningsvis att skriva om. Artiklar som vi samlar på en temasida. 2023 års kanske mest lästa artikel handlade om en märklig polisinsats mot en man som ensam protesterade i solidaritet med Palestina vilket vi lyckades fånga på film.
Den mediekritiska bevakningen stärktes under hösten med en ny medarbetare – Mathias Cederholm, utbildare i medie- och informationskritik samt digital källkritik. I oktober skrev han om de foliehattar och konspirationsteoretiker som under senaste tiden samlats kring en ny teori – att världshälsoorganisationen WHO förbereder ett globalt maktövertagande.
Vår mediekritiska strålkastare har också satt ljus på den högerpopulistiska farsoten. Ester Pollack ifrågasatte exempelvis om journalister har tillräckligt med kunskaper och resurser för att bedriva en maktkritisk kriminaljournalistik i denna repressionens tid.
Lars Syll skrev i vår temaavdelning om ekonomisk politik om hur marknadsliberaler vägrar se inkomstskillnader som ett problem.
I november förstärktes vår ambition med att göra journalistik anpassad för den så kallade TikTok-generationen, dvs. med rörliga bilder. Då enrollerade vi ståuppkomikern, programledaren och skådespelaren Özz Nûjen som i sin första kortfilm hos oss narrade de högerextremas blågula hövding, Jimmie.
Henrik Gundenäs översatte till oss, första gången i en svensk tidning, den israeliska förintelseforskaren och professorn Raz Segals kontroversiella artikel från Jewish Current. I den hävdar han att “Israels folkmordskrig mot Gaza är uttalat, öppet och ohöljt.”
Vintern 2023-24
”Vem är trolldrottningen Therese Verdun?” löd rubriken på Mathias Cederholms artikel i början på december. Flera av hennes 37 000 följare på X blev inte glada över att vi svarade på den frågan: Therese de Waern Wiberg. En uthängning tyckte de men i en demokrati kan vi inte tillåta makthavare att verka anonymt. För ”Therese Verdun” är de facto en makthavare, om än inte folkvald sådan.
Israels besinningslösa krigsföring var ämne för många artiklar under 2024 där vi hade ett särskilt mediekritiskt fokus. Årets första signerades av Masoud Kamali som menade att Sveriges Radios programledare och korrespondenter riskerar att agera som en propagandamaskin för Israel och därmed närmast legitimera ett folkmord på palestinier och så gav han exempel från de senaste månaderna från public service-radions rapportering.
Ett annat återkommande tema under året har varit olika konspirationsmiljöer och dess medier, inte sällan är det då vår medarbetare Mathias Cederholm som lagt ut texten. Som när en generaldirektör var gäst hos Epoch Times. Men vad är egentligen svenska Epoch Times för något? Mathias lyssnade på deras kulturpodd och menade att den och deras kulturchef Askestad, säger mycket om vad tidningen handlar om, bakom den glansiga ytan.
Epoch Times har Konkret och Mathias också återkommit till senare.
Våren 2024
Även felaktigheter och rena mediemyter kring invandring har nagelfarits. En vanlig missuppfattning är att migrationspolitiken har varit för generös i landet, eller att migrationen har varit ”okontrollerad”. Men som Behrang Kianzad visade så framgår det av offentligt tillgänglig statistik att bara en liten del av alla uppehållstillstånd gått till flyktingar och asylsökande.
Vår serie Svenska knölar, där vi synar olika tveksamma makthavares vandel, har varit omtyckt bland läsarna. I april var det Ivar Arpis nuna som syntes på artikelseriens ”skolaffisch”. En opinionsbildare vars signum är att plocka upp något spännande och triggande från ytterhögern och föra ut det i en något tvättad version i det större offentliga rummet.
Sommaren 2024
”Det pågår inget folkutbyte, Jimmie Åkessons!” blev försommarens mest lästa artikel. Partiledaren, som enligt sig själv varken är rasist eller konspirationsteoretiker, men annars mest är känd för att medvetet ha gått med i och sedermera normaliserat ett parti grundat av nazister, påstod nu att det pågår ett folkutbyte i Sverige. Behrang Kianzad redde ut varför det inte pågår något folkutbyte och undrade vad som egentligen kan kallas ”svenskt”.
Kalla fakta på TV4 avslöjade i maj Sverigedemokraternas trollfabrik vilket ledde till en omfattande debatt i landets medier. Men när Myndigheten för psykologiskt försvar väljer att anmäla Kalla Faktas granskning av SD:s trollfabriker går man medvetet, eller omedvetet, Sverigedemokraternas ärenden, menade Mathias Cederholm.
Youtubern Henrik Jönsson skulle bli känd för en bredare allmänhet under slutet av året för sin medverkan i SVT:s 30 minuter. Men redan i slutet av sommaren sökte Ann Engqvist svar på vem han egentligen är, libertarianen och högerdebattören som hyllas av högern och hatas av vänstern.
Hösten 2024
Konkret har flera gånger under året inte bara varit delaktiga i mediedebatterna utan också ett par gånger varit dess föremål.
Årets mest uppseendeväckande fallet blev vår granskning i höstas av Sydsvenskans reporter och Stora Journalistpris-vinnaren Inas Hamdan som länge kritiserats av Palestinarörelsen för sin bevakning. Vår medarbetare Victor Pressfeldt kunde också påvisa att hon har proisraeliska sympatier vilket hon försökt sopa igen spåren av.
Debatt uppstod i tidningen Journalisten och snart drevade Bonnierpressen: Sydsvenskan, Expressen och DN (vars ledarredaktion uppmärksammade oss med två texter samma vecka!), och Göteborgs-Posten på både ledar – och kultursida. ”Vänsterns nätkrigare är yttrandefrihetens fiender” löd en av rubrikerna i rikets malligaste morgontidning.
En krönika av vår nyhetsredaktör Jonas Gruvö fick också många att gå i taket. Krönikan kritiserade att journalisten Henrik Brandão Jönsson, efter att han tipsat en radiolyssnare om att hennes man kanske skulle pröva att köpa sex i Danmark som en möjlig lösning på mannens problem i sängen, slängts ut ur P4:s studio. Märkligt nog handlade kritiken mot oss här inte så mycket om textens specifika innehåll och jag skrev en text och redogjorde för vår syn på Facebookkriget vi hamnade i.
Vår medarbetare Ulf Bjereld menade tvärtom att det var rätt av P4:s programledare att slänga ut Brandão Jönsson.
I november var världens mediers blickar riktade mot presidentvalet i USA. Trump vann som bekant med oväntat stor marginal. ”Trumps bas må vara både stor och högljudd men miljontals amerikaner har också gett sin röst till honom motvilligt som en protest mot Demokratiska partiets utveckling”, skrev Frida Stranne.
Vintern 2024-25
Vi publicerade en artikel av Per Lindeberg med anledning av SVT:s uppmärksammade dokumentär om styckmordet på Catrine da Costa. En text beställd av Expressen men som refuserades av dem då den visade sig vara en svidande kritik mot just kvällstidningen och särskilt en av deras reportrar.
”Slutresultatet blir att människor överskattar omfattningen och förekomsten av olika problem, och underskattar hur vanligt det är att saker och ting fungerar som de ska.” Negativa nyheter är vanligare i medierna än positiva. Men tröskeln för vad som uppfattas som negativa nyheter är låg, menade Jesper Strömbäck i sin artikelserie om myter om media.
Våren 2025
Under våren har magasinet sjösatt två kontroversiella temasidor där vi granskar svensk narkotikapolitik samt landets sexualpolitik.
I den förra avdelningen ingår bland annat en kritisk artikelserie av de tre kriminologerna Felipe Estrada, Albin Stenström och Henrik Tham. I deras första artikel menade de att det inte finns något som tyder på att kriminalisering av narkotika för eget bruk minskat problemen med droger.
På temasidan om sexualpolitik skrev Jelena Seidel, talesperson för danska Sexarbetares intresseorganisation och före detta sexarbetare, att den ”svenska sexköpslagen är en mästarklass i moralisk självtillfredsställelse. Den har skapat ett samhälle som ser rent och korrekt ut, så länge ingen tittar för nära.”
.