Arkiv

Att medierna saknar förtroende är fake news

Generellt kan man alltså inte säga att svenska medier saknar förtroende hos folket även om det finns bevakningsområden och grupper av medborgare där de traditionella nyhetsmedierna inte står högt i kurs.

Jag skriver apropå att årets Förtroendebarometer nu presenterats.

På sociala medier kan man lätt få uppfattningen att svenska folket vänt så kallade gammelmedier ryggen. Att ingen längre litar på vad våra dagstidningar, radio eller tv förmedlar. Det är långt från de faktiska förhållandena. Ett narrativ sprunget ur de högerextrema så kallade alternativmedierna vilka gärna framställer sig själva som journalistiska produkter fullt jämförbara med låt säga Dagens Nyheter eller public service-kanalerna. Ja, de drar sig inte för att till och med framställa sig som lite bättre. Att deras artiklar, poddar och tv-sändningar på webben till skillnad från ”PK-media” inte räds sanningen. Medieakademin släpper nu 2022 års så kallade Förtroendebarometer. En undersökning som mäter svenska folkets förtroende för samhällsinstitutioner, enskilda företag och massmedier. Enligt barometern ökar förtroendet för svenska traditionella medier. Både för såväl public service som, och särskilt, för dagstidningarna.

Särskilt public service har förtroende vilken faktiskt också ökar. Förtroendebarometern visar att 70 procent nu har mycket eller ganska stort förtroende för Sveriges Radio och Sveriges Television får i årets undersökning 66 procent. Dagspressen ökar särskilt mycket och får 36 procent vilket kan jämföras med bottennoteringen 2016 på 24 procent. Lokaltidningarna har i pressen en särställning med 48 procent förtroende.

Generellt kan man alltså inte säga att svenska medier saknar förtroende hos folket även om det finns bevakningsområden och grupper av medborgare där de traditionella nyhetsmedierna inte står högt i kurs. Folk på högerkanten, särskilt de som röstar på SD och KD, har exempelvis lägre förtroende för public service än de som har sina sympatier vänsterut.

Nyhetsmediernas publicister måste därför ta sig både en och två funderare på vad som kan göras för att stärka aktierna hos vissa grupper. I det arbetet är det viktigt att tydliggöra skillnaderna mellan de högerextrema så kallade alternativmedierna och seriösa nyhetsmedier. Visst kan man även hos de senare hitta både enskilda journalisters subjektiva bedömningar i rapporteringen liksom att vissa perspektiv ibland är uteslutna i bevakningen. Men att endast lyfta fram fakta som gynnar den politiska sida mediernas ägare tillhör är inte nyhetsjournalistik – det kallas propaganda. Därom måste vi vara tydliga.

Comments Closed

Kommentarer är stängda.