Pressfrihet är det bästa ting

Kina, extremhögern och pandemin hotar journalistiken.

Idag är det Första maj. En högtidsdag då det finns all anledning att inte bara ställa dagsaktuella krav utan också föra fram de tidigare frihetssegrar som nu är hotade. Arbetarrörelsens kamp för tryck- och yttrandefrihet är historiskt viktig och utan en fri press skulle den relativa demokrati vi trots allt uppnått i vår del av världen aldrig uppstått.

”1,4 miljarder kineser stöder kommunistpartiet”, sa Kinas ambassadör i Sverige, Gui Congyou, i säsongsavslutningen av Svt:s program 30 minuter i onsdags. Denna minst sagt häpnadsväckande uppslutningen understöddes av ett resonemang om att det endast finns ett fåtal kritiska röster mot landets politiska system. Men att finnas och göra sig hörd är förstås olika saker och det senare är förstås vad det handlar om i diktaturens Kina.

Ett land som i årets pressfrihetsindex, vilken Reportrar utan gränser presenterade i förra veckan, hamnar på 177:e plats av 180 länder. Ett land vilken ”klassas som världens största fängelse för journalister” och där regimen tar ”censuren, övervakningen och propagandan till nya oönskade nivåer.”

Enligt organisationen har däremot Sverige, delvis på grund av statligt stöd till journalistik under coronapandemin, klivit upp ett snäpp och hamnar på en hedrande tredje plats efter Finland och indexets etta Norge. Men även om journalistik, som Reportrar utan gränser påpekar, är det bästa vaccinet mot desinformation har utvecklingen under pandemin gått åt just motsatt håll. ”Antal länder där pressfriheten anses bra har aldrig varit så få”. Pandemin har som bekant nämligen på många håll utnyttjats som skäl för att blockera journalisters tillgång till informationskällor och till möjligheter att rapportera.

Så till de tidigare hoten mot fria medier, i väst kanske tydligast uttryckt av extremhögern, har alltså statsmakter runt om i världen tagit pandemin som orsak till ytterligare inskränkningar. Även om vi i Sverige alltså inte påverkas av de senare attackerna så har det faktum att Sverigedemokraterna får stöd och själva stödjer högerextrema så kallade alternativmedier en stor inverkan. Trots att de själva ser dessa propagandasajter som vitala inslag för mediemångfalden så har med deras hatiska ”journalistik” följt en svans som i åratal hotat seriösa mediearbetare.

Och partiets avsky mot ”gammelmedierna”, public service i synnerhet, kommer förstås leda till förödande konsekvenser om de får inflytande över mediepolitiken efter riksdagsvalet nästa år.

Av de 180 länder Reportrar utan gränser mäter bedöms nu 132, 73%, som länder ”där journalistik helt eller delvis begränsas”. Första maj 2021 är därför den knutna näven med pennan, bilden ovanför denna text, en minst sagt passande illustration. Utan mediernas frihet ingen progressiv kamp, ja ingen demokrati överhuvudtaget. För att travestera svenska biskop Thomas frihetsvisa från 1400-talet: Pressfrihet är det bästa ting som sökas kan all världen kring.

Oavsett vad en och annan knähund till ambassadör säger så gäller det givetvis även för 1,4 miljarder kineser.

Facebook comments:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *