Idag är det 75 år sedan skotten i Ådalen föll. Idag högtidlighålls minnet av de fem som fick sätta livet till när svensk militär öppnade eld mot en demonstration med strejkande arbetare. En demonstration där kommunister, syndikalister och vänstersossar  tågade för bröd och arbete. Idag väljer socialdemokraterna, i såväl Ådalen som i skåne, att utesluta vänsterpartiet vid minneshögtiderna.
Fortsätt läsa (S)kammens dag →

"Politiska partier är inga självändamål. " Så börjar Vägval Vänster sin stridsskrift Program för en frihetlig vänster. Föreningen som i debatten om Vänsterpartiet och kommunismen allt mer börjat framstå som den samlande utmanande kraften för de som vill förnya partiet. Nu har de till och med börjat antyda ett nytt parti, en utbrytning. Men vad är det för "frihetlig socialism" VVV talar om? Och skulle inte ett nytt vänsterparti just bli ett självändamål?
Fortsätt läsa Frihetliga Vänsterpartiet? →

Jag växte upp i ett hem med typiska arbetarrörelsevärderingar och i ett sådant hem fanns ingen plats för främlingsfientlighet.
Fortsätt läsa De bruna lössen i den röda fanan →

Fortsätt läsa Den egna härdens guldålder →

I tisdags kom så äntligen regeringens proposition med namnet Morgondagens nyheter – nya villkor för driftsstödet till dagstidningar. I stora drag följer den press-stödsutredningen och föreslår en tioprocentig ökning av stödet men med ytterligare sänkningar för storstadstidningarna, i dag Svenska och Skånska Dagbladet. För dem väntar sannolikt en årlig minskning från 65 till 53 miljoner kronor under en treårsperiod.
Fortsätt läsa Morgondagens tidningar →

På första maj brukar det finnas gott om alternativ för den som är sugen på att fira arbetarnas högtidsdag. I min hemstad Malmö har antalet evenemang att välja på till och med ökat de senaste åren. Ifjol räknade jag till minst sex olika tåg och torgmöten. Antalet demonstrerande har dock inte blivit fler. Den gamla liknelsen att vänstern liksom amöban förökar sig genom delning verkar åminstone gälla första dagen i maj. Och inför årets firanden har Osynliga partiet vandrat som ett spöke genom landet och krossat rutor, sprayat slagord och härjat och det brukar ofrånkomligen betyda fler delningar.
Fortsätt läsa Sä ja på första maj →

När börjar man åldras? När så att säga vänder ålderstrappan neråt och det blir uppenbart att konditionen försämras och knoppen och kroppen förfaller trots att man lägger ner fler timmar än någonsin på exempelvis löpträning? Säkert är det individuellt men för mig personligen tror jag det börjat denna helveteslånga vinter.

Fortsätt läsa När har man åldern inne? →

Stora ord i Bergmarks lilla valmanifest 

Det har sagts förr men aldrig har det varit så uppenbart: Partipolitiken har abdikerat.

Fortsätt läsa Ett litet manifest i valtider →

En gång var vi oskiljaktiga. Tre grabbar uppväxta på samma gata i industristaden Sundsvall. Tre grabbar med drömmar som flög högt, högt. Så olika – en advokatson med pappans portfölj full med fermentaaktier, den andres farsa var bilmekaniker och jag själv född i något slags mellanskikt med autodidakt murvel till far – men ändå så lika. För vi lämnade allt det där för kollektiv gemenskap i renoveringsobjekt i universitetsstaden. Hyran finansierades av strökurser i humaniora och vi åt pasta och drack hemgjort vin och ironin blev självklart vårt främsta politiska vapen.
Fortsätt läsa Problemet med att kasta den första stenen →

Yttrandefrihet är knepigt. Häromveckan rev jag ner en smaklös affisch på ett elskåp utanför mitt kontor. En satirbild över en muslimsk extremist med stort skägg, sabel och klotbomb. Affischens text löd: ”We boycott Denmark – We go to Sweden”. Nu träder studenten och den polisanmälde konstnären Dan Park fram i tidningarna och förklarar att affischen är hans verk och att det är en kommentar till Jyllands-Postens omdebatterade satirteckningar om profeten Muhammed.
Fortsätt läsa Yttrandefrihetens humorlösa gränser →