Dagens rasister. Skumt folk. Enligt senaste valet ska det vimla av dem i Skåne men vart i hela Himmlers namn håller de egentligen hus någonstans?
Fortsätt läsa Stugsittarna värre än soffliggarna →

Sverigedemokraterna är nu Helsingborgs tredje största parti. Men även om vi med rätta kallar dem högerextrema beror deras valframgångar i första hand på arbetarrörelsens kapitulation för en borgerlig version av välfärdsbygge som en fråga om goda kundrelationer.
Fortsätt läsa Politikens Jehovas vittnen och Alliansens kundrelationer →

I helgen börjar Malmöfestivalen. Den tjugoandra sedan starten och den femte för mig som festivalknalle i arbetarrörelsens tjänst. Hur många bokbord det blivit sammanlagt på olika evenemang under årens lopp vet jag inte.
Fortsätt läsa Festivalmödor →

Alltsedan den elfte september 2001 har säkerhet legat högst upp på den politiska dagordningen. Nationellt har säkerhetsfrågorna varit så heta att de till och med lett till maktskifte, som när den spanska höggerregeringen föll efter invasionen av Irak och terrordåden på Madrids pendeltåg. För världssamfundet har säkerhetspolitiken de senaste åren varit i ännu högre grad dominerande.

Fortsätt läsa Säkerhetspolitiken osynliggör våldet mot kvinnor →

”Det är något på gång vid Hvitfeldtska gymnasiet. Polisen håller på att omringa skolan men ingen vet varför”.
Fortsätt läsa Fem år av ovisshet →

Nationaldagen firar jag med att lyssna på Gudrun Schyman som håller torgmöte utan några blågula fanor och infantilt fosterlandssvammel. Ett antifirande med andra ord. Feministiskt initiativs taleskvinna är på gott humör och skulle, om nu inte valets utgång blir bättre än de senaste opinionssiffrorna, lätt kunna sadla om till stå upp-komiker. Men bollen är rund och med mediavindarna i ryggen skulle Fi snart vara över de fyra procenten igen. Det är vi överrens om, vi som samlas över en öl efter torgmötet. Av de sju, åtta partierna som idag står utanför men vill in i riksdagen har Sjukvårdspartiet och Junilistan och allt vad de heter nog ingen större chans. Men Fi har det. Och så Sverigedemokraterna förstås även om de etablerade partierna inte helst låtsas om det.

Fortsätt läsa Släpp in Sverigedemokraterna →

Med IT-samhällets framväxt sägs individen blivit allt mer isolerad. Ska man tro mediernas rubriker så kommer kanske nästa folksjukdom vara IRL-fobi, det vill säga att uppkopplade och vanligtvis sociala människor börjar nojja för att lämna skärmen och träffas In Real Life. Men utvecklingen är som vanligt motsägelsefull. Den digitala revolutionen har också fört med sig exempelvis ett fenomen som på utrikiska kallas flash mob. Ett i högsta grad kollektivt fenomen där folkmassor träffas och bjuder motstånd i kampen om det offentliga rummet.
Fortsätt läsa IT-generationens motstånd i det offentliga rummet →

Idag är det 75 år sedan skotten i Ådalen föll. Idag högtidlighålls minnet av de fem som fick sätta livet till när svensk militär öppnade eld mot en demonstration med strejkande arbetare. En demonstration där kommunister, syndikalister och vänstersossar  tågade för bröd och arbete. Idag väljer socialdemokraterna, i såväl Ådalen som i skåne, att utesluta vänsterpartiet vid minneshögtiderna.
Fortsätt läsa (S)kammens dag →

"Politiska partier är inga självändamål. " Så börjar Vägval Vänster sin stridsskrift Program för en frihetlig vänster. Föreningen som i debatten om Vänsterpartiet och kommunismen allt mer börjat framstå som den samlande utmanande kraften för de som vill förnya partiet. Nu har de till och med börjat antyda ett nytt parti, en utbrytning. Men vad är det för "frihetlig socialism" VVV talar om? Och skulle inte ett nytt vänsterparti just bli ett självändamål?
Fortsätt läsa Frihetliga Vänsterpartiet? →

Jag växte upp i ett hem med typiska arbetarrörelsevärderingar och i ett sådant hem fanns ingen plats för främlingsfientlighet.
Fortsätt läsa De bruna lössen i den röda fanan →