Vilka intressen får makt med C i regeringen?

Centerpartiet. Centerpartiet kan få en nyckelroll i en S-ledd regering. Men samtidigt som medierna granskar regeringsspelet hamnar partiets nära förbindelser med välfärdskapitalets lobbyorganisationer i skymundan.
Elisabeth Thand-Ringqvist (foto från Wikimedia Commons med tillagt raster)

Centerpartiet kan få en nyckelroll i en S-ledd regering. Men samtidigt som medierna granskar regeringsspelet hamnar partiets nära förbindelser med välfärdskapitalets lobbyorganisationer i skymundan.

Centerpartiet har blivit en av de viktigaste aktörerna i den utdragna regeringsbildningen. Partiet ingår i det parlamentariska underlag som skulle kunna ge Magdalena Andersson regeringsmakten och kan även komma att ingå i en regering tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Men medan medierna ägnar stort utrymme åt vilka partier som kan regera tillsammans får en annan fråga betydligt mindre uppmärksamhet: Vilka ekonomiska intressen står nära Centerpartiet, och vilket inflytande kan de få över politiken?

Skoldebattören Marcus Larsson, känd från tankesmedjan Balans, uppmärksammade förra året partiets omfattande personkopplingar till de privata välfärdsföretagens intresseorganisationer.

Det handlar inte om några hemliga förbindelser. Tvärtom är många av kopplingarna offentligt dokumenterade. Ändå har de sällan blivit föremål för den sammanhållna journalistiska granskning som deras politiska betydelse motiverar.

När Centerpartiet började ändra kurs

För att förstå kopplingarnas betydelse måste man gå tillbaka några år.

Centerpartiet har länge varit en av friskolesystemets mest konsekventa försvarare. Men 2021 började motståndet mot delar av systemet växa även inom partiet. Vid partistämman det året hölls en rekordlång debatt om friskolorna. Enligt SVT avvisades förslag om vinstbegränsningar.

Under Muharrem Demiroks ledarskap fortsatte omsvängningen. I maj 2023 förklarade han för Dagens Nyheter att möjligheten att tjäna enkla pengar på skolan måste bort.

Samma höst presenterade Centerpartiet ett nytt utbildningsprogram, där man bland annat krävde att offentlighetsprincipen skulle omfatta samtliga fristående skolor.

I januari 2024 gick den skolpolitiska talespersonen Niels Paarup-Petersen ännu längre. Han förklarade för Dagens ETC att kommuner borde kunna stoppa större friskoleetableringar.

För de privata skolkoncernerna innebar utvecklingen att stödet för deras affärsmodell började försvagas också inom ett traditionellt allierat parti.

CUF-ordföranden blev lobbyist

Här kommer en av de kopplingar Marcus Larsson uppmärksammar in i bilden.

Under 2023 rekryterade arbetsgivarorganisationen Almega Centerpartiets tidigare ungdomsförbundsordförande Réka Tolnai som opinionsstrateg. I februari 2024 skrev hon tillsammans med Almegas Fredrik Östbom en debattartikel riktad direkt till Centerpartiet.

Budskapet var tydligt. Partiet borde återvända till sina marknadsliberala rötter och överge tankarna på vinstbegränsningar. De citerade den tidigare C-ledaren Maud Olofsson:

”Utan vinstmöjlighet inga välfärdsföretag och utan välfärdsföretag blir det inga möjligheter för elever, föräldrar och vårdtagare att välja kvalitet.”

Det är förstås inget märkligt i att en arbetsgivarorganisation försöker påverka ett politiskt parti. Det är heller inget bevis för otillbörlig påverkan att en tidigare ungdomspolitiker arbetar med opinionsbildning.

Men det journalistiskt intressanta är just hur partipolitiska nätverk och kommersiella intressen möts. En person med erfarenhet från partiets innersta kretsar får i uppdrag att påverka politikens utveckling i frågor där arbetsgivarorganisationens medlemmar har stora ekonomiska intressen.

Vilka kontakter används? Hur bedrivs påverkansarbetet? Och får organisationer med tidigare partitoppar särskilt god tillgång till beslutsfattarna?

Det är frågor som borde ställas.

Tidigare partitoppar på båda sidor

Réka Tolnai är långtifrån det enda exemplet. När Anna-Karin Hatt efterträdde Demirok som partiledare 2025 fick Centerpartiet en ledare med en ovanligt tydlig bakgrund inom den privata välfärdssektorn.

Hatt hade tidigare varit vd för skolkoncernen Didaktus och för Almega, en av de viktigaste företrädarna för privata tjänste- och välfärdsföretag.

Redan under sin första tid som partiledare försvarade hon skolvinsterna i Aftonbladet. Enligt Hatt var det inget problem om en friskola med god kvalitet gjorde vinst. Samtidigt rapporterade Altinget att Centerpartiet skulle se över sin nyligen förändrade skolpolitik ännu en gång.

Hatt lämnade partiledarposten redan hösten 2025, men hennes bakgrund illustrerar hur nära partiets ledande företrädare och välfärdsnäringens organisationer har stått varandra.

Ett annat exempel är Sofia Larsen, tidigare centerpartistisk riksdagsledamot och ordförande i utbildningsutskottet. År 2021 föreslogs hon som ordförande för Friskolornas riksförbund. Förbundet heter numera Almega Utbildning.

Dessutom har vi organisationens pressansvariga Ylva Skoogberg, som tidigare arbetat som politiskt sakkunnig åt Annie Lööf. Enligt uppgifter om hennes yrkesbakgrund har hon alltså gått från partipolitiken till friskolebranschens opinionsarbete. Samtidigt har hon fortsatt sitt partipolitiska engagemang och fanns med bland Centerpartiets kandidater inför valet 2026.

Medierna granskar spelet men missar intressena

Det vore fel att påstå att dessa personkopplingar bevisar att Centerpartiets politik styrs av friskolekoncernerna. Politiska ställningstaganden kan ha ideologiska förklaringar, och det finns en legitim debatt om friskolornas roll.

Men just därför behövs journalistik som undersöker sambanden i stället för att nöja sig med partiernas offentliga utspel.

Medierna har rapporterat om Centerpartiets förändrade skolpolitik, lobbyisternas rekryteringar och partiledarnas uttalanden. Problemet är att uppgifterna ofta behandlas som separata nyheter, utan att de ekonomiska och politiska förbindelserna granskas som en helhet.

Det är särskilt anmärkningsvärt nu när partiet kan få avgörande inflytande över en regering som Socialdemokraterna hoppas ska kunna begränsa vinsterna i skolan.

Under den pågående regeringsbildningen har journalistiken i stor utsträckning koncentrerats på vilka partier som accepterar varandra, vem som kan bli statsminister och vilka ministerposter som står på spel. Men de materiella intressena bakom de politiska motsättningarna är minst lika viktiga.

Vad skulle Centerpartiet kräva i en regeringsförhandling om skolvinsterna? Vilken roll spelar kontakterna med välfärdsföretagens organisationer? Och hur arbetar dessa för att påverka partiets förhandlingsposition?

Journalistikens uppgift borde inte bara vara att berätta vilka som kan bilda regering. Den borde också granska vilka intressen som kan få makt genom den.