Janne Josefsson och Åsa Linderborg

Jag är ingen kändis och knappast någon enda programledares drömgäst. Men det har hänt att jag bjudits in till diskussionsprogram som SVT:s Debatt. Jag tackar alltid nej.  

”Janne Josefssons storhetsvansinne har helt gått överstyr” skrev Åsa Linderborg på Aftonbladet häromdagen. Detta efter att hon blivit enträget uppvaktad med önskningar om att delta i Josefssons program Debatt i SVT och dessutom ifrågasatt hennes nekande. I bloggosfären har detta diskuterats under veckan och imorse lade SVT ut Josefssons och Linderborgs mailväxling på sin debattsajt. Antagligen i syfte att väcka sympati för sin programledare då Aftonbladets biträdande kulturchef i sina mail har en frän ton mot Josefssons servila förfrågningar.  

Jag undrar vem som låter sig luras av denna publicering? Självklart håller Josefsson en seriös ton i sina mailkorrespondenser och ingen kan heller bestrida att han i olika sammanhang visat att han behärskar det journalistiska hantverket. Men när debattöroffren väl lockats till studion och sändningen börjat är det programmets egen dramaturgi som härskar och i den är Josefssons roll att hetsa till pajkastning.

Alla, även kända opinionsbildare, har en självklar rätt att slippa vara med i diverse studiodebatter. Det är högst förståeligt att icke kända personer som brinner starkt för något låter utsätta sig i utbyte mot några minuter i strålkastarljuset. Men har man, som Linderborg, andra arenor att föra fram sina åsikter på är det snarare märkligt att man kan tänka sig att ställa upp i det spektakel SVT  kallar Debatt.