Poesi för ovana – med humor och svärta

Humor. Birk Andersson tänjer på haikuns gränser och blandar ordvitsar, absurda vardagsbetraktelser och samhällskritik. I hans nya diktsamling samsas existentiellt allvar med lekfull humor. Resultatet är en lättillgänglig och underfundig poesi som också den ovana poesiläsaren kan ha stor glädje av.

Birk Andersson tänjer på haikuns gränser och blandar ordvitsar, absurda vardagsbetraktelser och samhällskritik. I hans nya diktsamling samsas existentiellt allvar med lekfull humor. Resultatet är en lättillgänglig och underfundig poesi som också den ovana poesiläsaren kan ha stor glädje av.

Poesi för folk som inte läser poesi och för folk som läser poesi av Birk Andersson
BoD, Books on Demand

Birk Anderssons sjunde bok är en samling minimalistiska dikter, som fyllts med existentiella frågeställningar, absurda vardagsbetraktelser och även underfundig samhällskritik. Det är förvirring och konstateranden, fantasi och realism, humor och svärta. Och gärna i samma dikt. Birk Andersson är född i Trelleborg, men numera bosatt i Malmö, där han utbildar sig till trädgårdsmästare. I egenskap av gammal miljöaktivist vill han inte bara tolka världen, utan även förändra den.

”Poesi är en lyx men folket behöver poesi som de behöver bröd.”, skrev redan Simone Weil 1947. Den aktuella diktsamlingen inleds med några haikudikter. Just att skriva haikus är en av Birk Anderssons stora specialiteter, men när han skriver haikus bryter han gärna mot den strikta formen 5-7-5 stavelser. Han tänjer på haikuns form, så att den bäst ska passa vad han vill ha sagt. Hans haikudikter är ofta underfundiga, lekfulla och lättsamma.

”orienteraren
tappade kontrollen
vid kantarellstället”

”gruvdrift
gästarbetarna
bryter ihop”

Ett annat avsnitt i diktsamlingen heter ”stand up poesi”. Här följer ett par exempel som är skrivna i en friare haikuform –

”ingen lyssnar
när jag pratar
med mig själv”

”knäsvag
inför nya
sjukgymnasten”

Även avsnittet ”vitsdoms ord” innehåller dikter i en friare haikuform, liksom avsnittet ”feel bad & tänk om poesi”. Däremot har dikterna i avsnittet ”sambokonversationer & Malmöpoesi” en helt annan och ännu friare form, liksom även avsnittet med rubriken ”arbetar & citat & metapoesi”. Jag brukar ha väldigt trevligt i Birk Anderssons sällskap, när jag läser hans dikter och har det även när jag läser ”Poesi för folk som inte läser poesi och för folk som läser poesi”. Det här en bok som jag gärna rekommenderar.