Etikettarkiv: mediekritik

Mediernas propagandalögner om hotet mot demokratin

Att fantisera ihop en hotbild mot borgerliga gräsrötter från deras politiska motståndare är inte bara ohederlig relativisering, det är rena propagandalögner. Jag skriver om hur de så kallade anständiga högermedierna spelar ned nazistattacken i Gubbängen i onsdags. Fortsätt läsa Mediernas propagandalögner om hotet mot demokratin

Våndan av reklam

Bild: Gerd Altmann

”Är det någon mer än jag som upplever det som ett problem att Dagens Etc är det mest spammande företaget av alla man någonsin kan stöta på?” skrev opinionsbildaren Andreas Magnusson på sin Facebookvägg i torsdags. Det var många fler än han som irriterat sig på detta och i kommentarsfältet har i skrivande stund ett tresiffrigt antal personer kritiserat vänstertidningens mer eller mindre dagliga reklammail och det personliga tilltalet i dem. Fortsätt läsa Våndan av reklam

Journalister måste visa hänsyn till chockade olycksoffer

”Vi är i chocktillstånd. Jag kan inte förstå att det är sant”, sa mamman till Aftonbladet. ”Det går inte att förstå”, till Expressen.

För två veckor sedan sköts en tjugoåring med Downs syndrom ihjäl i Stockholm av polis. En tragisk olycka som berört många svenskar. Några dygn efter de dödliga skotten sitter reportrar i mammans soffa. Tragedins nyhetsvärde kan givetvis inte ifrågasättas och inte minst polisens uppgifter måste förstås granskas. Men är det rimligt att så här kort efter händelsen filma och lägga ut namn och ansikte på den uppenbart chockade mamman?

I avhandlingen ”Sorgens avtryck. Erfarenheter av medverkan som sörjande i journalistik om brott och olyckor” undersöker medieforskaren Anette Forsberg just detta. I den låter hon 22 personer vilka intervjuats av svenska medier i egenskap av sörjande komma till tals. Även om man nog inte ska dra allt för generella växlar så är det intressant att dessa röster också förmedlar en positiv bild av sina möten med nyhetsmedia. Ingen av dem ångrar sin medverkan, inte heller de som framför att de blivit mer kritiska och negativa till journalister och journalistik.

Framförallt verkar det handla om att de uppfattar det som att medieexponeringen bekräftar känslorna för den avlidne, att han eller hon förtjänar uppmärksamhet och inte är någon som bara glöms bort. Det upplevs också trösterikt att kretsen sörjande vidgas när andra, ibland helt okända människor, på grund av uppmärksamheten inbjuds att visa sympati.

Givetvis görs övertramp och flera av de intervjuade utsattes också för vad Forsberg kallar ”redaktionella kränkningar”. Det vill säga att de anhöriga ibland kände sig överkörda på grund av att journalistikens intressen ju inte alltid är densamma som de drabbades.

Men att ingen ångrar sin medverkan är anmärkningsvärt. Antagligen har det att göra med att vi alla i de sociala mediernas tidevarv blivit vana vid att lägga ut en hel del om våra privatliv i mer offentliga sammanhang än tidigare. I allt större utsträckning också negativa saker.

Men hur media kan visa hänsyn verkar mycket handla om just tidpunkt. Forsberg manar journalister till att noga överväga om man ska publicera intervjuer med anhöriga i närtid. ”Gör man det ska man tänka på sättet man tar kontakt med personen, och vad den intervjuade själv har för bild av vad det kommer resultera i”.

Svaret på det senare kan i fallet med mamman till den skjutne tjugoåringen bara hon själv svara på. Men kanske är det för henne fortfarande för tidigt att avgöra det. Självklart blev det mer gripande journalistik med ett ansikte men för granskningens skull bidrog det inte med något. De initiala intervjuerna med mamman borde med andra ord nog gjorts anonymt.

Cynisk överexponering av döda kändisar

Det finns förstås ett nyhetsvärde i att kända människor avlider men frågan är hur stor den är.

Du har senaste dagarna hört det i radio, läst det i tidningarna och sett det på tv. Sven-Erik Magnusson i Sven-Ingvars är död. Det kommer säkert inte som en nyhet för de flesta men det kan ändå vara på sin plats att påpeka att livet ej är oändligt. Folk dör förr eller senare. Det gäller oss alla och 74 år är visserligen under genomsnittet men kan ändå inte kategoriseras under någon säljande rubrik om ”allt för tidig bortgång”.

Jag vill på inget sätt förringa Sven-Erik Magnussons betydelse för svenskt musikliv. Men när till och med pratprogrammet Ring P1 väljer att hylla den bortgångna med att spela en bit ur hans låtskatt undrar jag om inte detta säger något om medieklimatet 2017.

När medierna i onsdags översvämmades av beskedet om Sven-Erik Magnussons död hade trycksvärtan i nekrologerna för Torgny Lindgren och Chuck Berry knappt torkat. Och i slutet av 2016 gjorde många medier listor på ”sorgens år” då så många artister gått bort. Många av dem hade redan uppmärksammats rikligt för sin bortgång. David Bowie blev 69, Prince 57 och Olle Ljungström blott 54 år.

Men såväl George Martin som Jan-Öyvind Svahn, Dario Fo och Thorbjörn Fälldins död hade trycksvärtan i nekrologerna för Torgny Lindgren och Chuck Berry knappt torkat.
Och i slutet av 2016 gjorde många medier listor på ”sorgens år” då så många artister gått bort. Många av dem hade redan uppmärksammats rikligt för sin bortgång. David Bowie blev 69, Prince 57 och Olle Ljungström blott 54 år.

Men såväl George Martin som Jan-Öyvind Svahn, Dario Fo och Thorbjörn Fälldin hade alla fyllt 90 och i de flesta fall handlade det om individer i en ålder då det inte är ovanligt för oss i människosläktet att dra vår sista suck.

Det finns förstås ett nyhetsvärde i att kända människor avlider men frågan är hur stor den är. Som för all journalistik är det en publicistisk avvägning och annat som skulle kunna fylla sändningstider och spalter måste förstås tas med i de redaktionella besluten.

Att 40-talisterna nu kommit upp i en aktningsvärd ålder ställer redaktörerna inför en något ny situation. För vi talar här om ”den första ungdomsgenerationen” med en bredare och större krets av idoler än någonsin tidigare i historien.

Om vi utesluter möjligheten att livets gåta kommer lösas inom kort och vi alla kommer leva för evigt, eller åtminstone tills olyckan är framme, så kommer antalet kändisar som dör per år rimligen öka de närmaste åren. Således kommer 2017 med stor sannolikhet i än högre grad än 2016 bli ett ”sorgens år”. För att inte tala om hur nattsvart 2027 kommer bli.

Det här är ingen raketforskning. Antagligen har en hel del av landets redaktörer insett det i längden ohållbara i denna överexponering. Problemet handlar nog, som ofta, i grunden om något så cyniskt som ekonomi. Detta är inte särskilt kostsam journalistik. Ett par sökningar i arkiven och något samtal till en närstående, helst en känd kollega, så går det snabbt att fylla helsidor.

Visst är döden en del av livet men seriösa publicister måste våga hoppa av dödsdansen och prioritera de levandes värld.

All skit är inte bajs

En Putintrogen konspirationsteoretiker samt en rysk desinformatör och det på centrala poster. Hade detta uppdagats i ett annat parti än det ”Sverigevänliga” skulle de bruna alternativmediernas rubriker skrikit om landsförräderi. Men nu var Dick Abrahamsson och ”Egor Putilov” anställda av SD och mainstreammediernas nyhetsjournalistik är till skillnad från Avpixlats, Nya Tiders etc i alla fall inte tvättäkta propaganda.

Fortsätt läsa All skit är inte bajs

Enskilda journalister skapar ej seriösa medier

”Lämna tillbaka pressleget, Svensson” löd rubriken på en debattartikel av sportjournalisten Robert Laul på SVT:s debattsajt i onsdags. Ilskan riktade sig mot Expressens reporter Niklas Svensson vilken några dagar tidigare twittrat att asylsökanden som ljuger om sin ålder omedelbart borde tvingas lämna landet.

Fortsätt läsa Enskilda journalister skapar ej seriösa medier

Flash! Sanna Nielsen höll på att missa en kamera

Turkiet och Trump, OS och orkaner. Ute i den stora världen händer det saker men att vara medieskribent med inriktning på inrikes är så här års inte alltid det lättaste. Branschsajten Medievärlden har till och med semesterstängt. ”Öppnar igen 15 augusti” står det nu på deras förstasida.

Fortsätt läsa Flash! Sanna Nielsen höll på att missa en kamera

Rubrikerna om miljöaktivisternas våld undergräver demokratin

Fyra miljöaktivister greps i onsdags efter att ha klättrat upp på ett litet dörrtak ovanför Rosenbad och vecklat ut en banderoll med texten ”Vi låter kolet ligga”. Även om jag förstås inte känner till vilka de juridiska konsekvenserna kommer bli vågar jag påstå att rubrikerna om de våldsamma aktivisterna undergräver demokratin.

Fortsätt läsa Rubrikerna om miljöaktivisternas våld undergräver demokratin

SD:s mediepolitik skadar demokratin

Det är sedan länge känt att Sverigedemokraterna stödjer och får stöd av högerextrema propagandasajter vilket förmodligen haft betydelse för partiets framgångar. Att partiets svans hotar journalister har också uppmärksammats. Men är företrädarnas egna ofta starka mediekritiska uttalanden en medveten strategi för att undergräva journalistiken?

Fortsätt läsa SD:s mediepolitik skadar demokratin