Arkiv

Julserie: Glasskärvan

Författaren Melker Garay utkom ifjol med Råttan och andra onda berättelser. En samling kortnoveller med gemensam frågeställning: Vad är ondska? Jag återpublicerar fem av dessa tankeväckande och småkusliga berättelser under helgerna. Här kommer den första …

Skärmavbild 2013-12-17 kl. 11.27.22

Glasskärvan

Inget av träden i skogen lyssnade på den lilla busken.
Och om dagarna brukade de skymma solen så att de
kunde kasta sina hånfulla skuggor över honom. Sedan,
när skymningen kom, viskade de elakheter om
honom. Ja, så hade det alltid varit och så skulle det
alltid vara. Och han hatade dem.

En dag såg han ett par människor komma gående
i skogen. När de var en bit ifrån honom stannade de
upp och satte sig ner på marken. Ur en korg plockade
de fram mat och snart åt de. Den lilla busken tittade
nyfiket på dem och han förstod att de var lyckliga
och att de älskade varandra.

Nästa dag lyste solen över skogen. Och trots att
de höga träden ansträngde sig för att hindra solens
strålar att nå den lilla busken, lyckades några av
dem hitta ner till honom. När han sträckte på sig så
att hela han kunde känna värmen från solstrålarna
lade han märke till något. I mossan, på den plats där
människorna hade suttit, såg han en glasskärva som
glimmade i solskenet. Han såg på den länge och när
sedan kvällen kom tänkte han att skärvan på något
vis hade förändrat hans sätt att se på världen.

Några dagar senare sken solen starkt och glasskärvan
glimmade som aldrig förr. Och det såg den
lilla busken, vilket fick honom att le… elakt.

Så hände det som han hade hoppats på. Det började
ryka om några löv som låg alldeles intill glasskärvan.
Och det dröjde inte länge förrän de brann.
Elden spred sig sedan snabbt, och den lilla busken
visste att lågorna snart skulle nå honom. Ja, han skulle
komma att dö. Men inte ensam. Hans plågoandar
skulle även de dö, och vetskapen om det gjorde honom
glad.

De stora träden runt omkring honom hade nu börjat
brinna och han hörde hur de skrek av fasa. Men
själv skrattade han. Han skrattade av lycka, för det
var som om elden brände bort all den sorg som han
bar inom sig. Och när han sedan var halvt uppslukad
av lågorna kunde man fortfarande höra honom
skratta.

***

Melker Garay är född i Chile år 1966 och kom till Sverige 1970. Han har en akademisk bakgrund och har bedrivit omfattande universitetsstudier inom humaniora och samhällsvetenskap.
Hans böcker kretsar kring existentiella och filosofiska frågor. Författarens debutroman ”Kyrkvaktmästarens hemliga
 anteckningar” har blivit översatta till andra språk och ett par av hans andra böcker har blivit inlästa av Torsten Wahlund. 
Melker Garay blev år 2009 invald i Sveriges Författarförbund och 2012 i Svenska PEN. Mer info: www.garay.se

Taggar: , , ,

Comments Closed

Kommentarer är stängda.