Etikettarkiv: DN

Oförändrat medieintresse men minskad betydelse för journalistiken

Foto: Rawpixel.com

Vid millenieskiftet läste tre fjärdedelar av landets invånare dagligen en morgontidning. Idag är det färre än hälften. Det finns anledning att oroas men mer för journalistikens utveckling än själva formen den paketeras i.

Morgontidningen har inte samma betydelse i våra liv som tidigare. Mycket av den information som vi förr letade i tidningen hittar vi ju idag på annat håll. Vill vi veta utbudet av lediga bostäder, vilken mat som serveras på äldreboendet eller nöjesutbudet i vilken stad som helst så finns det bättre källor än morgontidningen, på papper eller ej. Ett annat exempel är insändarsidorna vilka idag inte alls har samma betydelse för den ideella opinionsbildningen.

Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning, Nordicom, vid Göteborgs Universitet har funnits sedan sjuttiotalet och släpper årligen sin Mediebarometer. 1999 läste 82 procent av befolkningen en dagstidning varje dag och 75 procent en morgontidning. 2017 är siffrorna 56 respektive 44 procent. Detta kan jämföras med den dagliga användningen av exempelvis TV, sociala medier och radio vilka ligger på 81, 65 samt 62 procent.

Till skillnad från TV och radio ökar de sociala medierna och inte helt förvånande är det de yngre som i störst utsträckning börjat använda de senare. Den totala användningstiden av medier har över tid inte förändrats nämnvärt under de arton åren. 1999 konsumerade den genomsnittlige invånaren medier sex timmar om dagen och ifjol låg den siffran på fem timmar och 59 minuter. Medieintresset är med andra ord oförändrat men givetvis har det betydelse för journalistiken om tiden ägnas åt Instagram och Spotify eller Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

I grunden handlar det om att dagstidningen inte spelar riktigt samma roll som förr men att kvalitetsjournalistik fortfarande kostar pengar. Att unga idag följer med i nyhetsflödet via Facebook istället för att prenumerera på en morgontidning betyder förstås minskade intäkter till journalistikens producenter. Inte minst på annonssidan.

Efter diskussionerna om fake news, som följde i spåren av att Donald Trump lyckades vinna presidentvalet i USA, så har Facebook ändrat sina algoritmer. Detta så att nyheter i allmänhet fått minskad synlighet i flödet. Detta för att få användarna att vilja vara kvar på plattformen. Många traditionella medier har dock gjort sig beroende av Facebook för att få räckvidd och trafik.

Som så ofta kokar det alltså ner till pengar. Journalistikens producenter förser de sociala medierna med innehåll. Rimligt är då att de senares vinster på något sätt och i viss utsträckning också går till att finansiera journalistiken.

Almedalen skadlig för demokratin

Skärmavbild 2013-07-05 kl. 11.10.56
Det vettigaste budskapet i Almedalen kommer kanske från en stolpe

”Sveriges största demokratiska mötesplats”. Almedalsveckan har fyllt medierna till brädden i veckan. Arrangemangets slogan är provocerande. I alla fall för oss som menar att det centrala i en demokrati är att makten ligger i händerna på folket vilket, direkt eller indirekt, då styr samhället.

Fortsätt läsa Almedalen skadlig för demokratin

Efterklokheter om #tintingate

Skadligt för barn?

I tisdags toppade Dagens Nyheter förstasidan med rubriken ”Bibliotekschef kastar ut Tintin” och snart stormade det i de sociala medierna. ”Tintin speglar en nidbild med ett kolonialt perspektiv. Små barn tar in det okritiskt” motiverade Behrang Miri, nybliven konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten på Stockholms kulturhus, beslutet.

Fortsätt läsa Efterklokheter om #tintingate

Kommentarsfält och Facebook är inte samma sak

Näthatet på turné

Senaste året har det så kallade näthatet varit en återkommande diskussion. Nu meddelar Aftonbladet, Expressen och DN att de kommer förändra sina kommentarsfält och kräva någon form av inloggning.

Fortsätt läsa Kommentarsfält och Facebook är inte samma sak

Den traditionella skolavslutningsdebatten

Traditionell skolavslutning i skolan

UR ARKIVET. Vid mer än var tredje skolavslutning i kyrkan förekommer bön eller välsignelse vilket strider mot Skolverkets riktlinjer. Samtidigt visar en annan undersökning att mer än varannan svensk  är positiv till skolavslutning i kyrkor eller andra religiösa byggnader. I veckans arkivartikel ifrågasätts om detta verkligen är en fråga där centrala direktiv ska bestämma över lokalsamhället.

Fortsätt läsa Den traditionella skolavslutningsdebatten

Början på slutet för biblioteket?

Det har ännu inte blivit några större rubriker men ett politiskt beslut häromdagen kanske är början på slutet för svenskt biblioteksväsende som vi känner det. Nacka kommer nu som första kommun i Sverige att sälja ut alla sina sex bibliotek.

Fortsätt läsa Början på slutet för biblioteket?

Medieelitens intressen hotas av Wikileaks

Göran Rosenberg

Visst finns en och annan invändning kring Wikileaks enskilda avslöjanden. Men bortsett från diktaturlakejer och amerikansk träskhöger verkar de flesta opinionsbildare ändå överrens. Attackerna mot organisationen är, som Publicistklubbens ordförande Ulrika Knutsson uttryckte det, ”oförenligt med demokratins syn på yttrandefrihet”.

Fortsätt läsa Medieelitens intressen hotas av Wikileaks

Oppositionella åsikter i pressen

Debatten om den politiskt allt ensidigare dagspressen har tagit rejäl fart efter valet. I Presstödsnämndens nyligen framlagda rapport om dagstidningarnas ekonomi framkommer att också ägarkoncentrationen fortsätter att öka.

Idag har två ägare tillsammans närmare hälften av landets tidningar med branschandelar om 23,7 procent vardera. De två är Bonnier, som äger bland annat DN, Expressen och Sydsvenskan, samt Stampen med flaggskeppet Göteborgs-Posten. Robert Sundberg, ledarskribent på Dala-Demokraten, gav i veckan förslag på hur likriktningen kan mildras.

På den mediekritiska sajten Second Opinion pekade han dels på några gamla, i debatten ofta framförda åtgärdsförslag – att förstärka public service och öka det statliga presstödet samt att lagstifta mot ägarkoncentrationen. Det senare exemplifierat med Norge där en ägare maximalt får inneha en tredjedel av pressen. Sedan framförde Sundberg också en nyare idé om ”intern mångfald”.

Flera av de stora koncernerna äger nämligen numera också socialdemokratiska tidningar samtidigt som deras borgerliga tidningar har monopol i sina spridningsområden. Sundberg uppmanar ägarna att låta ledartiklar från sina s-tidningar publiceras också i deras borgerliga. I första hand där det inte finns motröster på tidningsmarknaden antar jag.

Ett enkelt sätt för bättre balans kan tyckas. Men jag ser ett par problem med detta förslag.

Återpubliceringar inom samma koncern, att socialdemokratiska ledarartiklar också trycks i högertidningarna, är visserligen en billig åtgärd men betyder inte ökad mångfald i antal skribenter. Då är egna politiska skribenter med motsatta åsikter, som centerpartistiska Skånska Dagbladets satsningar på s-ledare, att föredra. Men en dagstidning kan ju inte ha hur många sidor opinionsmaterial som helst och om andra vinjetter, som krönikor och debatt, får minskat utrymme så har i slutändan kanske inte den åsiktsmässiga pluralismen ändå vunnit något.

Socialdemokraterna utgör inte det enda partialternativet som motvikt till borgerlig dominans. Dessutom är de flesta dagstidningsläsare nog hyfsat samhällsintresserade men ytterst få är medlemmar i ett parti. Vill man öka läsandet av ledarsidorna så är det knappast inom partipolitiken som bredden ska sökas. Valåren undantagna så finns det en betydligt hetare glöd hos delar av folk- och de sociala rörelserna.

Så i vad och var finns det politiskt engagemang?

Det tror jag är den första fråga en publicist, seriöst intresserad av att bryta likriktningen, ska ställa sig. Istället för att fortsätta i gamla spår, i miljöer där skillnaden mellan partipolitiker och ledarskribenter ofta bara handlar om kavajbyten. Och där de politiska skillnaderna, dynamiken, inte alltid står att finna mellan de borgerliga partierna och ett oppositionsparti med stöd av mindre än en tredjedel av väljarkåren.