Arkiv

Rättvisa mellan finansiella tjänster och spelbolag

Foto: Sang Hyun Cho

Under hösten avslöjade SVT att betaltjänsten Swish inte hade något tillstånd hos Finansinspektionen. Det skapade en stor debatt och ledde fram till en granskning som visade att Swish faktiskt inte kunde ges ett eget verksamhetstillstånd.  Betaltjänsten faller nämligen under en annan lagstiftning, vilket inte är ovanligt för en tjänst eller verksamhet som har Finansdepartementet som granskande organ.

Swish: En banktjänst

Det hela började med att SVT uppdagade att Swish inte har någon rapportskyldighet. Finansinspektionen kan heller inte göra en tillsyn av betaltjänsten. För att kunna göra det behöver tjänsten ha ett verksamhetstillstånd, vilket utfärdas till de flesta företag som erbjuder finansiella tjänster till företag och privatpersoner. För att få ett tillstånd måste företaget som tillhandahåller tjänsten uppfylla Finansinspektionens krav på kapitaltillgångar. De måste också kunna lämna ut uppgifter på begäran. Om ett företag missköter sig kan Finansinspektionen stänga ned det.

Det finns däremot en anledning till att Swish inte kan ges ett verksamhetstillstånd. Tjänsten, som förmedlas av GetSwish AB, ägs av de svenska storbankerna. Dessa har i sin tur tillstånd hos Finansinspektionen. För att en användare ska kunna använda Swish ingår hen ett avtal med sin bank. Det är på grund av detta som Swish inte faller under den rådande lagstiftningen. Det räknas inte som en egen finansiell tjänst utan det är bankerna som är ansvariga för transaktionerna. Avslöjandet skapade en diskussion om huruvida lagstiftningen behöver skrivas om för att Finansinspektionen ska kunna få en insyn i betaltjänsten. I dagsläget använder 7 av 10 svenskar Swish och det har blivit ett allt mer betydande betalmedel.

Foto: Unsplash

Olika inspektioner

Att en tjänst som Swish inte faller under Finansinspektionens granskning uppfattas som märkligt, men fallet är inte unikt. Det är t.ex. inte Finansinspektionen som granskar att spelbolag följer penningtvättslagen. Den granskningen görs av Spelinspektionen, liksom att det Fastighetsmäklarinspektionen som ansvarar för att fastighetsmäklare följer den.

Det är däremot Finansdepartementet som har det slutgiltiga ordet. Nyligen skickade Spelinspektionen in ett förslag till det överordnade departementet för att skärpa sanktionsavgifterna vid brott mot ovannämnda lag. De vill att sanktionsavgiften baseras på spelbolagens omsättning istället för att vara ett fast belopp. Det här har motsatts av flera bolag inom spelbranschen, vilka hellre ser att avgiften baseras på intäkterna efter vinstutbetalning. Spelbolagen har samtidigt kritiserat Spelinspektionen för att utöva särbehandling. Statliga spelbolag har nämligen inte behövt betala lika höga sanktionsavgifter som icke statliga bolag. Förslaget har hittills endast skickats in och inväntar beslut.

Foto: Unsplash

Lika för alla

Förhoppningsvis vill alla finansiella tjänster och bolag, oavsett bransch, att deras verksamheter ska fungera och skötas på ett lagligt och säkert sätt. Tillståndskrav och sanktionsavgifter finns för att det ska vara lättare för granskande organ att utöva sin tillsynskontroll. Det ska också uppmana verksamheterna att följa regelverken och inte ta genvägar. Dessa regler måste gälla och tillämpas av alla om marknaden ska kunna bedrivas med fri konkurrens. Att en verksamhet ska slippa avgifter för att det är statligt, eller att en finansiell tjänst inte ska granskas när andra måste göra det, är inte rättvist eller hållbart.

Finansdepartementet har mycket på sitt bord under våren. Förhoppningsvis leder det till att Swish får en bättre tillsyns, såväl som att spelmarknaden får ett rättvist och hållbart regelverk.

 

Facebook comments:

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>