Arkiv

Sportjournalism: Grundas på intresse och erfarenhet


Yrket sportjournalist handlar inte längre om att enbart referera en match från mediabåset. Sportjournalistik innefattar mer än så och framför allt i dagens digitala samhälle. 

I Sverige har sportjournalistiken varit närvarande i dagstidningarna sedan idrottsrörelsens start. Även om det var långt ifrån alla sporter som det rapporterades om i början, var det tydligt att det fanns ett läsarintresse för svenska sportprestationer. Dagens Nyheter var den första tidningen att ha en helt egen sida dedikerad till sport. I början återberättades händelserna från en match eller en tävling ordagrant från start till mål. Det fanns heller inget större fokus på de idrottsmännen och det var ofta endast namn, ålder och eventuellt hemort som återgavs.

Dagens sportjournalistik har kommit en lång väg sedan starten och framväxten under 1930-talet. Idag söker läsarna hela tiden efter mer information, vilket sätter en ny press på journalisten. Idrottsmän, förbund och klubbar är själva med och uppdaterar läsare och supportrar genom sociala medier. Journalisten måste därför både kombinera informationen från idrottsmännen med vad som händer på matcherna för att ge läsare en större och fördjupad helhetsbild.

Ett intressedrivet yrke

Den fackmannamässiga vägen till att bli journalist går genom en flerårig utbildning på högskolor och universitet. Dessa lär ut grunderna i kommunikation, erbjuder praktik och möjligheten att fördjupa sig i ett ämne eller en viss typ av journalistik. Grundutbildning resulterar sedan i en kandidatexamen med möjligheten att ta en magisterexamen. Däremot är det långt ifrån alla svenska sportjournalister som har gått den vägen.

De flesta har istället läst en kommunikationsinriktad gymnasieutbildning samtidigt som det har funnits ett stort sportintresse. Isabel Boltenstern, som idag arbetar som programledare på Discovery Networks sportavdelning, är en av dem. Redan under unga år började hon att lägga upp videoklipp och blogginlägg där hon skrev om sport och ämnen som intresserade henne. Hon påbörjade en utbildning på journalisthögskolan i Stockholm men hoppade av efter 1,5 år. Anledningen var för att hon fick anställning hos olika kvällstidningar och sportsidor på nätet tack vare innehållet hon publicerade på fritiden. Sedan dess har hon både arbetat som fotograf, bloggare, videobloggare, livereporter och skribent. Hennes sportjournalistiska karriär har nästan helt grundat sig på erfarenhet och ett genuint intresse.

Flertalet journalister är överens om att erfarenhet många gånger är viktigare än teoretisk kunskap. Det gäller att veta hur man hanterar varje situation samt att man är med i de snabba svängarna. En skillnad mellan sportjournalistik och vanlig journalistik är också att sportjournalister kan förutsätta att läsaren kan och känner sporten. Det gör rapporteringarna mer personliga och fördjupanden men för att det ska lyckas måste sportjournalisten ha ett eget intresse. Hur sporterna går till lärs inte ut på högskolorna.

Samma lön – olika anställning

Den genomsnittliga lönen för en journalist är ca. 37 000 kronor i månaden. Medellönen för kvinnor är något lägre på 36 300 kronor i månaden. Männens genomsnittslön är 37 700 kronor i månaden. Det här är ett genomsnitt för all form av journalistik i Sverige. Däremot är det inte vanligt att det finns fastanställda journalister på varken tidningar eller produktionsbolag. Det är vanligare att de är egna företagare som frilansar.

Anledningen bakom detta är för att sättet allmänheten tar del av nyheter och rapporteringar har ändrats. De flesta väljer bort papperstidningar och magasin för internet. När internet slog igenom var tidningar som Aftonbladet och Expressen snabba med att erbjuda en stor del av sina artiklar på nätet. Idén var att internet skulle ge ett smakprov på vad som fanns i tidningarna och att läsare skulle bli mer benägna att köpa dem. Istället blev det tvärtom. Fler valde att läsa gratisartiklarna på nätet och struntade i att köpa papperstidningarna. Det ledde till mindre intäkter för många nyhetsredaktioner och mellan 2004 och 2014 fick var fjärde redaktion lägga ned. Antalet anställda journalister minskade med 25 procent.

En lösning på problemet har blivit att det erbjuds färre gratisartiklar och en möjlighet att prenumerera på det digitala innehållet. För journalisterna har det inneburit att det är svårare att hitta en fastanställning, men enklare att få specialisera sig på en sport som frilansreporter.

Högt utvecklingstempo

Internet har breddat utbudet och det går nu att följa fler sporter än någonsin förr. Eftersom behovet av fastanställda journalister har minskat blir det enklare för redaktioner att hitta skribenter som är specialiserade på specifika sporter och ligor. Det ger ett mer fördjupat material samtidigt som att journalisterna får tid att hänga med i sportvärldens utveckling. Inom samtliga sporter kan det snabbt ske förändring. Det ser vi inte minst inom fotboll. De som är vana att spela på odds online vet att inget någonsin är hugget i sten. Exempelvis pekar oddset (3.80) på att det är Manchester City som vinner Champions League nästa år, men det finns inget som säger att laget inte kan tappa form eller förlora spelare på grund av skador och värvningar. Generellt sett är klubben en av de starkaste kandidaterna till att vinna, men det finns ingen garanti för att det inte kan ändras.

Foto: Unsplash

Och det är det som gör att en sportjournalist måste vara mycket snabbare med sina rapporteringar än andra journalister. Journalister som rapporterar om politiska händelser har ofta längre tid på sig att förbereda sitt material. Inom sport kan det ha skett ändringar i laguppställningarna på bara några timmar. Skador kan ha uppstått under träningar och osämja inom lagledningen kan ha brutit ut. Sportjournalistik har även blivit mer än bara sportrapportering. Genom sociala medier och andra digitala kanaler kan allmänheten komma närmare idrottsmännen genom deras egna uppdateringar om sina träningar, matcher och sitt dagliga liv. Dessa har blivit lika viktiga källor för en sportjournalist som att vara på plats vid matcherna. De kan ge nya infallsvinklar samtidigt som det blir mer utmanande att rapportera nyheter som läsarna inte redan känner till.

Sportjournalistik handlar om mer än bara sport. Det är en fördjupande journalistik som grundar sig i ett intresse och en vilja att rapportera. Det är många gånger ett krävande yrke med både oregelbundna tider och anställningsosäkerhet. Det är samtidigt ett otroligt eftertraktat yrke. Konkurrensen sportjournalister emellan är oerhört hög, vilket å andra sidan bidrar till att sportrapporteringarna hela tiden utvecklas.

Facebook comments:

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>