”Barn så unga som 14 driver omkring på gatorna med kalashnikovs och skottsäkra västar”, påstod brittiska The Sunday Times i söndags. En artikel med anledning av statsminister Stefan Löfvens otydliga avståndstagande från Jimmie Åkessons förslag att använda armén mot kriminella gäng.
Jag bor i ett av Malmös mest kriminella områden. Min son har rånats två gånger och min äldsta dotter pistolhotats bara för att ha befunnit sig i ”fel” trappuppgång, trots att henne kompis bor i en lägenhet i densamma! Precis utanför vårt hus ligger också den lilla lekpark där den omtalade gruppvåldtäkten mot en 17-åring ägde rum för en månad sedan.
Listan kan göras längre och visst känns mina kvarter inte alls trygga. Samtidigt. Som journalist kan jag inte annat än förfäras över den journalistik som The Sunday Times här förmedlar.
Både Malmös polismästare Mats Karlsson och presstalespersonen Lars Förstell har dementerat den brittiska tidningens bisarra uppgifter om att det går omkring barn med automatvapen på Malmös gator. Men extremhögerns propagandister har förstås redan fått det material de behöver för att spinna. I exempelvis Sverigedemokraternas nätbaserade ”alternativmedia” Samtiden har man givetvis vinklat ännu hårdare och några rättelser av de uppenbart felaktiga uppgifterna är nog som vanligt inte att vänta från det hållet.
Visst är den oro vi som bor i storstädernas utsatta områden känner befogad. Det ökande dödliga våldet i kriminella kretsar, företrädesvis uppgörelser av olika slag, måste få ett stopp. Men trots det har våldsbrottsligheten i landet enligt Brottsförebyggande rådet generellt minskat sedan 90-talet. Fakta som förstås inte spelar någon roll för extremhögern och deras låtsasmedier eftersom det inte gagnar deras agenda, det vill säga att sprida en bild av ett Sverige i inbördeskrig på grund av invandringen.
Under kommande valår måste de seriösa medierna inte bara vara noggrann i faktagranskningen kring allt som rör invandring och invandrare. Idag har vi också en mediesituation som gör det angeläget att också granska de så kallade alternativmediernas ”bevakning” i ämnet. Att Skånska Dagbladet i tisdags publicerade sin artikel om polisens dementier också på engelska var ett sådant föredömligt initiativ.
Det är också viktigt att inte leka följa John med extremhögerns låtsasmedier och slentrianmässigt eller i jakt på klick redovisa för misstänkta förövares ursprung. I de pressetiska reglerna framgår att man inte ska framhäva ”berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget”.
Och apropå betydelser och sammanhang. Lika ofta som jag sett 14-åringar med automatvapen driva omkring i mina kvarter har jag efter begångna brott hört mina grannar understryka gärningsmännens etniska ursprung. Det vill säga aldrig.