Arkiv

Är den lyckade bojkotten av Bokmässan något att fira?

Bokmässehelgen är över och hos oss som bojkottade det kommersiella evenemanget på Svenska mässan i Göteborg och istället satsade på andra alternativ finns nu en känsla av seger. Detta trots att Bok- och bibliotek ännu inte meddelat om de nästa år kommer stänga ute den högerextrema tidningen Nya Tider, anledningen till vår bojkott, eller ej.

Men är detta verkligen något att fira? Kortsiktigt har vi visserligen anledning. Bokmässan tappade rejält med publik och intäkter och det senare är ju vad en konsumentbojkott syftar till. Vårt budskap – gör ni business med högerextremister så får ni i alla fall inte våra stålar – har nått ut och den viktiga debatt om yttrandefrihetens gränser som följde fick sådan spridning att vilken spin doctor som helst nog kan bli grön av avund. Dessutom blev våra alternativa litteraturmässor, tre till antalet, formidabla succéer. Men…

Olav Fumarola Unsgaard var projektledare för ett av alternativen, ETC-tidningarnas och Leopard förlags Bokmassan vilket inrymdes i ett cirkustält. Några dagar innan sade han in en intervju att det nästan är ”ett skämt att vi flyttar för att slippa hänga med Nya tider, men så kommer NMR och demonstrerar i stället.” Det största publiktappet för Bok- och bibliotek var under lördagen, när nazistmarschen ägde rum, vilket förstås visar att bojkotten inte var den enda faktorn utan också rädsla. Och en nazistmarsch, om än fiaskoartad sådan, är aldrig något att fira.

Sedan har vi det här med att skapa ”trygga rum”. Liberalen Mattias Svensson skrev positivt om Bokmassan i Opulens i måndags men också att det ”var mycket politik, med klar slagsida åt vänster. En sådan som jag hade nog inte passat in”. Uppsåtet med ”trygga rum”, att folk givetvis inte ska behöva känna sig hotade av fascister när de besöker ett litteraturevenemang, är gott men i förlängningen riskerar vi arenor liknande de sociala mediernas filterbubblor där likasinnade företrädesvis diskuterar endast med varandra.

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg skrev eftertänksamt om just denna risk igår. Må vara att hon i början av texten utgår från ett tramsigt vi om dom som i debatten drog en lans för Bok- och bibliotek och därmed ”försvarade yttrandefriheten” (vilket alla i debatten förstås gjort men med olika slutsatser). Men när hennes vi lite längre ner handlar om författarkollektivet sätter hon fingret på problematiken: ”Ska vi bli relevanta igen måste vi våga öppna fönstren på vid gavel och göra kulturarenan till en oförutsägbar och utmanande plats att vistas i.”

Så kommersialismen till trots vore det en dubbel förlust för demokratin om inte Bok- och biblioteks ledning slänger ut högerextremisterna. Det kommer innebära att de sakta går mot sin undergång när allt fler förlag nu hotar hoppa av och våra alternativa evenemang kommer aldrig kunna bli något annat än komplement till Bok- och biblioteksmässans bredd.

Expressens kulturchef förutspår dock att Bok- och bibliotek kommer hitta en ny vd som inte vill se högerextrema utställare och därmed både rädda sitt skinn och sitt ansikte. Den siarkulan vill jag gärna tro på.

Jag hoppas också att de alternativa mässorna fortsätter men gärna då samlade på samma plats. Heden, där Bokmassan höll till, låg bara ett par stenkast från Svenska mässan och där finns gott om utrymme. Så varför inte en tältby? Allt är ju ändå roligare i tält!

För dessa gratisarrangemang breddar inte bara utbudet med dom som inte har råd att hyra monter på det kommersiella evenemanget. Det är inte heller bara en välgärning för de som ej har råd med dyra inträdes- och seminariebiljetter på Bok- och bibliotek. Förhoppningsvis sänks även dessa priser när den monopolliknande situationen bryts.

Facebook comments:

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>