Inget skumt med de antirasistiska manifestationerna

bild-52

Min insändare från 1989 när jag blev utnyttjad av en frontorganisation

Efter nazistattacken i Kärrtorp har antirasistiska manifestationer hållits runt om i Sverige och idag söndag förväntas tusentals delta i en ny demonstration i den stockholmska stadsdelen. Den arrangeras av Linje 17 som samlar folk för att ”förändra världen”. Själva kallar de sig ett nätverk för boende längs södra delen av T-banelinjen men på olika högerextrema sajter florerar ett rykte om att Linje 17 är en kommunistisk frontorganisation och i fredags kunde man också i Skånskan läsa att ”mycket tyder på att nätverket fungerar som en frontorganisation för andra politiska organisationer.”

1989 var jag för första gången med om att organisera en politisk aktion. Jag var kassör i elevrådet och en dag fick vi besök av Joakim från ett annat gymnasium i barndomsstaden Sundsvall. Han berättade att det i landet spred sig elevprotester som krävde upprustning av de svenska skolorna. Vår skola var i och för sig stans vackraste och en av få byggnader som överlevt branden 1888 samt inte i minsta behov av upprustning. Men äntligen händer nåt på riktigt tänkte vi som annars mest haft rökrutor och inredningsdetaljer i uppehållsrummet på dagordningen. Vi gick till och med ett steg längre och förlade demonstrationen på skoltid vilket alltså innebar strejk!

Snart satt jag, Joakim och en tjej från stadens tredje gymnasium i en strejkkommitté och filade på paroller och uttalanden. Jag skrev en insändare som publicerades i lokaltidningarna i mitt namn samt ”Kampanjen för omedelbar upprustning av skolan och förbättring av elevernas ekonomi”. Den 10 februari var dagen D och vi fick 3 000 av stadens skolelever att tåga till kommunhuset. Mäktigt.

Veckan efter visade Joakim mig en tidning som heter Offensiv. Där stod det att deras strejk varit den största elevprotesten i Sundsvalls historia. Deras strejk?! Plötsligt drog jag mig till minnes hur Joakim efter ett av våra kvällsmöten velat att vi skulle presentera oss för några andra som ”råkade” ha möte på min skola just samma kväll. Jag mindes hur dessa betydligt äldre kvinnor och män hade hängt röda fanor i vår matsal, att de applåderat när vi berättade om våra planer och att man förväntade sig att lägga någon slags kollekt i en mössa som skickades runt.

Vi hade förstås blivit förda bakom ljuset. Joakim var förmodligen den enda bland de 3 000 strejkande som var medlem i trotskistiska Offensiv och dessa protester blev startskottet för den frontorganisation som kort och gott kom att kallas Elevkampanjen.

En frontorganisation används för att lura med folk som man misstänker inte sympatiserar med den bakomliggande sammanslutningen för att kunna genomdriva frågor med ett folkligt stöd. Det finns givetvis en gråzon men för den folkrörelsebaserade delen av traditionell arbetarrörelse, som socialdemokratin och syndikalismen, är detta helt förkastligt. Linje 17 är ett nätverk för olika lokala självstyrande verksamheter, allt från odling och fotboll till miljö- och bostadsfrågor. Även om det finns medlemmar från bland annat Rättvisepartiet Socialisterna, som Offensiv heter idag, i nätverket så finns det inget som tyder på att det är en frontorganisation. Visst är det tydlig vänsterprägel men det av just folkrörelsekaraktär.

Publicerad i Skånska Dagbladet

Comments Closed

En reaktion på ”Inget skumt med de antirasistiska manifestationerna”

Kommentarer är stängda.