Arkiv

Hatet dubbelt hot

Skärmavbild 2013-09-27 kl. 11.15.41

Nya Tiders chefredaktör Vávra Suk får presstödsbesked på måndag

Hur bör vi hantera hat och kränkningar i våra medier? Den frågan dyker ständigt upp i debatten. Nu dels aktualiserad genom att ytterligare en främlingsfientlig tidning ansökt presstöd samt på grund av ett nytt förslag för att komma åt integritetsbrott.

I torsdags väntades högerextrema Nya Tider få beviljat stöd på 1,7 miljoner kronor. Detta är förstås inte vad de flesta av oss vill att våra skattepengar ska gå till. Martin Ahlquist, chefredaktör på nyhetsmagasinet Fokus och som lämnade presstödsnämnden när främlingsfientliga Nationell Idag fick ja till sin bidragsansökan för tre år sedan, var i måndags mycket kritisk. ”Jag tycker att det är djupt problematiskt att skattebetalarnas pengar går till tidningar som inte ställer upp på grundläggande värderingar om människors lika värde”, sa han till Sveriges Radios Ekot. Nämnden har nu också skjutit upp NyaTiders ärende tills nu på måndag. Detta efter att kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skrev ett inlägg på SVT debatt om att odemokratiska tidningar inte bör få presstöd.

Men var gränsen går för vad som inte är demokratiskt? Som jag tidigare skrivit anser jag att presstöden åt de högerextrema är det enda rimliga liksom också Presstödsförodningens ord om att det inte får tas hänsyn till tidningars ”politiska inställning eller dess ställningstagande i enskilda frågor.” Så länge de tekniska kriterierna vad gäller upplaga, unikt material etc följs kan inte ens en tidning som produceras av rasister nekas stöd. Skulle presstödstidningarnas innehåll bedömas utifrån någon tuggummiparagraf om demokrati så kommer det bli mycket nyckfullt och politiskt styrt. I debatten har redan hörts krav på att inte heller vänstertidningar som Proletären och Offensiv borde få stöd. Den förra har bland annat ifrågasatts av kulturministern.

Däremot blir inte hets mot folkgrupp lagligt för att en tidning uppbär presstöd och på liknande sätt förhåller det sig med näthatet. Yttrandefrihetskommittén har rekommenderat en mer generell integritetsbestämmelse i brottsbalken. I branschtidningen Medievärlden varnade i torsdags Utgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter och journalisten Nils Funcke för att detta även ska tillämpas på medier som faller in under yttrandefrihetsgrundlagarna. Men oavsett hur det förhåller sig med dom riskerna så är ju olaga hot, sexuellt ofredande, fridskränkningar etc inte lagliga bara för att de sker på nätet.

Så sent som i somras dömdes en ansvarig utgivare för en rasistisk sajt för hets mot folkgrupp. Och Instagrammålet i Göteborg slutade med att två unga flickor dömdes för grovt förtal och till ungdomsvård respektive ungdomstjänst samt skadestånd på över en halv miljon kronor till de 38 som kränkts på det sociala mediet.

Alltså går det att bekämpa hatet och kränkningarna. Men det kräver en genomtänkt strategi så att hotet inte blir dubbelt och även inkräktar på yttrandefriheten. Vad som fattas är nog inte i första hand lagstiftning och nya, mer godtyckliga, riktlinjer för presstödet utan helt enkelt resurser att beivra brott.

Publicerad i Skånska Dagbladet

Comments Closed

1 comment to Hatet dubbelt hot

  • […] De enda som förmodligen kommer att drabbas av förslaget från Ask är små tidningar på vänsterkanten och bloggare som granskar makten och makthavarna. Skriver vi om nåt skandalartat som nån med efternamnet Wallenberg gjort eller nåt som nån minister eller ledarskribent sagt eller gjort så inser man att risken är stor att vi ska drabbas av åtal för kränkning eller förtal. Konsekvensen av förslaget blir därmed en inskränkning av yttrandefriheten. Vi som skriver öppet, står för vad vi säger, som inte vill vara anonyma riskerar att bli tystade. Det är problematiskt. Samma effekt skulle också politisk censur vad det gäller presstödet ha: […]