Arkiv

Ett samhälle i förnekelse

Shoppingcentret Emporia i Hyllie, Malmö

Idag öppnar Emporia, ”Skandinaviens främsta shoppingcenter”, i Malmö. Vad som menas med främsta vet jag inte men det är i alla fall en premiär med buller och bång och för affärsidkarna idel trevliga rapporter i media.

Samtidigt har en fattigdomsdebatt dykt upp i kölvattnet av Susanna Alakoskis självbiografiska bok Oktober i fattigsverige och Gabriela Pichlers film Äta, Sova, Dö. Om hur klassklyftorna vidgas och cementeras medan de fattiga förblir mer eller mindre ansiktslösa.

Patrik Lundberg på Helsingborgs Dagblad skrev i tisdags en krönika om sin egen uppväxt med en fattig mamma som vid den här tiden på året brukade gå till banken för att låna pengar till julklappar. Liksom Alakoski menar han att det finns människor i medelklassen som värjer sig mot fattigdomsskildringar av dagens Sverige. ”När de läser siffrorna tar de inte in dem. I stället börjar de prata om barnen i Afrika”.

Här finns kanske en orsak till varför fattigsverige är så osynliggjord. Inte nog med att medelklassens göranden och låtanden nästan helt dominerar den svenska offentligheten och de fattiga förblir anonyma. Inte nog med att skammen över att vara fattig gör att många är tysta. Delar av medelklassen relativiserar problematiken till den gräns att deras existens förnekas.

Men de flesta i Sverige bor inte på Solsidan och även de som gör det kan nog, om de bara vill, med egna ögon se hur illa ställt det är idag och att maskorna i skyddsnäten är stora. De hemlösa, de utförsäkrade eller som på andra sätt fallit igenom har helt enkelt blivit så många att vi ser dem dagligen på gatorna, har dem i bekantskapskretsen osv. När Svensk Fastighetsförmedling nu presenterar sin nya bobarometer så visar det sig följaktligen att, alla krigsrubriker till trots, det inte är stigande räntekostnader eller amorteringskrav som oroar Svensson mest. Nej, det är arbetslöshet och långtidssjukskrivning.

Att invigningen av Emporia bevakas är förstås inte konstigt med tanke på att polisen räknat med hundra tusen besökare. Men att Facebooksidan, redan innan bandet klippts, fått 24 000 gillatummar är oroande och ger också en annan slags fingervisning. Om vilket sorgelöst mediejippo detta är.

Den enda kritiska röst jag stött på under hela byggtiden av Emporia är Nina Björks som nu på invigningsdagen skriver i Sydsvenskan. Hon ser shoppingcentret som ett uttryck för den ”ologiska kapitalistiska logiken”. För bortsett från överkonsumtionens uppenbart katastrofala följder för klimatet pekar hon också på ”ett system som måste tillverka för den som redan har och som måste bortse från de behov som hyses av den som ingenting har.”

Jag kommer säkert besöka Emporia någon gång. Inte helt omöjligt att jag då imponeras av byggnationens prakt och utbud. Shoppingentret må också vara ett tecken på Malmöregionens expansion och framtidstro. Men lyfter vi blicken bara lite grann så är det inte särskilt svårt att se att det är en cynisk symbol för ett samhälle i förnekelse.

Comments Closed

Kommentarer är stängda.